2024 är ett ödesår för klimatet. Nu står det och väger, med ett antal stora beslut nationellt och i vår omvärld som kan gå åt endera håll – och där besluten får stor betydelse för vår framtid. Här summerar vi de viktigaste händelserna.
Januari:
Regeringen presenterade den 16e januari sin propositionsförteckning för våren 2024, där det klargörs vad ur den klimatpolitiska handlingsplanen som läggs fram till riksdagen för beslut. En rad klimatrelaterade förändringar sker: Reduktionsplikten sänks till 6%, skatten på bensin och diesel sänks, en ny skrotningspremie införs villkorad med köp av elbil, ny premie för miljölastbilar och nya medel för Klimatklivet och Industriklivet. 15 januari kom Trafikverkets underlag till nationella planen för infrastruktur 2026-2037, som blir avgörande för om transporterna ska effektiviseras och om det ska ske en överflyttning från bil och lastbil till mer av järnvägstransporter.
Februari:
Regeringen tillsätter troligen flera utredningar som börjar arbeta nu, bl.a. gällande framtida fordonsbeskattning, nationell utsläppshandel och vägavgifter för tung trafik – de båda senare ska bli proposition redan i vår.
Mars:
Energipolitiska inriktningsproposition kommer 12 mars. Här ska riksdagen få förslag på hur Sverige ska nå 300 TWh el och hur snabbt näringslivet kan räkna med att det finns ny fossilfri el att tillgå. 19 mars kommer Nationell strategi för klimatanpassning, men bara som skrivelse – dvs utan skarpa beslut. Samma dag föreslår regeringen hur Sverige ska införliva EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen, CBAM. 7-8 mars håller UNEP den första uppföljningskonferensen efter COP28. Fokus är bygg- och fastighetssektorn, utifrån Buildings Breakthrough som 28 regeringar och EU-kommissionen ställde sig bakom på COP i Dubai.
Läs hela artikeln här på Miljö och Utveckling!
Se också 2030-sekretariatets sammanställning av remissbreven här.
MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet