I Bryssel Stiftas Svenska Lagar

Beslut i EU fattas av tre olika aktörer. Kommissionen, som leds av en ordförande och ett kollegium av 21 kommissionärer som ansvarar för var sitt område. De initierar förslag som presenteras för EU parlamentet, de folkvaldas församling. Men när parlamentet väl röstat, skall även rådet godkänna. I rådet sitter de olika medlemsländerna.

I EU fattas flera direktiv som sedan styr medlemsländernas lagstiftning. Man säger att ett direktiv skall ”införas i medlemslandets lag” senaste 18–24 månader efter att den beslutats. Men innan ett beslut tas i Bryssel har det föregåtts av mer eller mindre offentliga diskussioner under flera år. Det som börjar med ett förslag från en grupp tjänstemän kan utvecklas till ett direktiv som styr det mesta inom ett område.

EU:s klimatlag

I juni 2021 antog EU en klimatlag som slår fast att unionen ska nå klimatneutralitet senast 2050 och nettonegativa utsläpp därefter. Klimatlagen anger också att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp. Utsläppen i den icke-handlande sektorn (däribland vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruket) regleras av den s.k. ansvarsfördelningsförordningen, ESR. För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i ESR minska med 40 procent jämfört med 2005.

För Sverige innebär det att vi åläggs minska våra utsläpp inom ESR-sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Eftersom svenska transporter, undantaget flyget, står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp är det helt avgörande att minska transporternas klimatpåverkan för att nå EU:s klimatkrav på Sverige. För de länder som inte når EU:s utsläppskrav väntar dryga böter.

Att påverka Bryssel

2030-sekretariatet följer aktivt arbetet i EU-parlamentet, och har löpande dialog med de svenska parlamentarikerna i Bryssel. För 2030-sekretariatets partnergrupp är de pågående förhandlingarna helt centrala för Sveriges omställning och marknadens förutsättningar. Gemensamt gör vi strategiska avväganden för de frågor vi engagerar oss i.

På transportområdet finns flera direktiv som har en kraftig påverkan på den svenska omställningen av transportsektorn. Det är viktigt att påverka tidigt, ibland 3–5 år innan ett direktiv presenteras för beslut. Vi beskriver nedan de viktigaste direktiven kring omställningen av transportsektorn, alla en del av EU:s klimatpaket Fit for 55.

Våra övergripande mål är transport- och klimatinriktade, helt oberoende av tekniska lösningar och politiska block.

Acceptans för biodrivmedel oavsett vilken råvara det kommer från, men med hårda krav på låga utsläpp ur ett livscykelperspektiv. Se till klimatreduktion i bedömning av drivmedel – inte generation (reviderat REDII, statsstödsreglerna, energiskattedirektivet).
Öka andel biodrivmedel i transportsektorn i Förnybartdirektivet inom ramen för Green Deal.
Inom direktivet för CO2 krav på fordon (lätta och tunga) är tailpipe utgångspunkten, med mycket små fördelar för biodrivmedel. Vi vill se Well-to-Wheels som utgångspunkt. Det nya förslaget föreslår att kraven på maximala utsläpp från nya bilar minskar med 55 procent från 2021 till 2030 och blir noll till 2035. Detta refereras till i RED II, Bränslekvalitetsdirektivet och skulle kunna införas i Clean Vehicle Directive.
Indirect Land Use (ILUC) direktivet (2015) kom från en politiserad debatt kring biodrivmedel. Vi vill se en utveckling att arbeta mer med Land Use Change (LUC) där grödor bedöms utifrån direkt påverkan. En justerad odlingsmetod kan alltså ge positiv LUC. Detta berörs i ILUC directivet, REDII, samt i jordbrukspolitiken (CAP:en). Här ingår arbete med den revidering Kommissionen uppdragits att göra som en del av REDII (low ILUC risk/high ILUC risk).
Klimatrelaterade skatter i Energiskattedirektivet. Direktivet föreslår skatt på energibasis, och beroende på fossil kolhalt. Vissa biodrivmedel dåligt behandlade.
Utveckla och förstärk acceptansen för biodrivmedel i Clean Vehicle Directive. Idag bedöms fordonens utsläpp enligt utsläpp från avgasröret baserat på motsvarande fossilt bränsle.
Accelerera utvecklingen av Alternativbränsledirektivet. Här finns detaljerade krav på främst laddinfrastruktur och vätgasinfrastruktur.
Vi följer nära de två nya direktiven flygbränsledirektivet Refuel EU aviation och direktivet för maritima bränslen FuelEU Maritime Initiative.
Arbeta för en snabbare certifiering av blandbränslen och rena biobränslen inom ramen för standardiseringskommittén.

Vill du veta mer?

Kontakta oss gärna för mer information om 2030-sekretariatets och EU:s klimatarbete!