Transportåret 2024: Här är topparna och flopparna
2024 var ett år av tvära kast för transportsektorns omställning. Här är de fem största flipparna och flopparna!
Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri 27 december 2024
Fem flippar:
1. EU-processer. När svensk politik inte alltid levererat fullt ut, har vi kunnat luta oss mot EU, med tuffa klimatmål till 2030 och dryga böter för länder som inte uppnår dem, med skärpt förnybarhetsdirektiv (REDIII), krav på laddinfrastruktur och vätgas genom AFIR, klimatkrav på flyget och sjöfarten och mycket mer. Viktigast av allt är dock EU:s övergripande signal: Länder som bommar ESR-klimatmålen för transporter, jordbruk och skogsbruk måste köpa motsvarande mängd utsläppsrätter och finns det inga blir det dryga böter. Här har vi kanske den främsta drivkraften för omställning.
2. Nato-förväntningar. 2024 blev Sverige medlem i Nato, som lite oväntat kommit med en rad klimatdrivande förväntningar. Vi kan inte vara ensidigt beroende av fossila, importerade drivmedel, Inlandsbanan kan inte vara närmast museal, Malmbanan måste gå att lita på och tågförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver förbättras – räkna med att listan blir längre!
3. Infrastrukturpropositionen. Invändningarna mot regeringens förslag till infrastrukturplan för 2026-2037 är många; varför är inte klimatmålen utgångspunkt, varför satsas så mycket mer på underhåll av väg än tåg, borde inte fyrstegsprincipen vara mer styrande… Men övergripande är den rekordstora satsningen lovvärd och lägger grunden för ökad framkomlighet i hela landet.
4. Reduktionspliktens höjning. Direkt efter valet sänkte regeringen reduktionsplikten till 6%. Det slog undan benen för producenterna av biodrivmedel, gör det väldigt svårt för kommunerna att nå sina klimatmål och riskerar leda till att Sverige inte uppfyller EU:s klimatkrav utan behöver köpa utsläppsrätter eller betala böter. Därför är höjningen till 10% väldigt välkommen, även om det är synd att den inte går längre, att den inkluderar eldrift och att den först införs till halvårsskiftet 2025.
5. Biogasens förnyade skattebefrielse. Biogasen är klimatsmart, resurseffektiv och lokalt producerad, men drabbades hårt när EU beslutade att upphäva Sveriges skattebefrielse 2023. 2024 slutade därför på topp för biogasen genom att EU-kommissionen meddelade att Sverige får ha skattebefrielsen, och Skatteverket sedan återinförde den.
Fem floppar:
1. Ökad klimatpåverkan. Under 2024 ökade Sveriges klimatpåverkan snabbt, särskilt inom transportsektorn. Troligen minskar den åter 2025, men för att klara 2030-målen behöver de -0.7% om året som Naturvårdsverket förutspår ungefär tiodubblas – och för att vara en förebild för andra är årets ökningar förödande.
2. Mål-otydligheten. Både regeringsförklaringen och Klimathandlingsplanen betonar att alla klimatmål gäller och ska nås – inget konstigt i det eftersom de är lag. Men återkommande uttrycker sig regeringen ändå om 2030-målen som en slags mindre värda indikatorer på väg mot 2045, vilket tillsammans med diffusa uppmaningar att ”pausa” målen från debattörer som John Hassler skapar osäkerhet och försvårar omställningen.
3. Sänkta drivmedelsskatter. Tidöpartierna gick till val på sänkta priser på fossil bensin och diesel, och löftena är infriade – med ökad klimatpåverkan, sänkt konkurrenskraft för förnybart och ökad sårbarhet som följd. Till årsskiftet sänks skatten på bensin med ytterligare 75 öre, medan skatten på el höjs – men runt hörnet väntar EU:s ETS2 som oundvikligen ger dyrare fossila drivmedel.
4. Skrotningspremien. Inte många går direkt från skrotbil till elbil, så av de 250 miljonerna för skrotningspremien 2024 blir ungefär 99% kvar – och ungefär lika illa väntas det bli 2025. Men regeringen kan fortsatt lyssna på samstämmig expertis förslag att höja och vidga premien så att fler fordonskiften belönas.
5. Premiestopp. Elbilspremien är sedan länge borta, premien för eldrivna stadsbussar avskaffades 2024, premien för eldrivna lätta lastbilar reduceras stegvis till 1 oktober nästa år då den är helt borta, stimulansen för etanolbilar tas bort 1 februari nästa år medan husbilar undantas från malus. Samtidigt läggs Stadsmiljöavtalen ner, Industriklivet har ingen pågående utlysning och Klimatklivets utökade anslag kan inte användas eftersom Naturvårdsverket inte fått garantier för framtida utbetalningar. Visst finns Ladda Bilen-bidraget och en ny elbilspremie förväntas 2026, men sammantaget är stimulansen för omställningen rejält försvagad.
Summa summarum lämnar vi ett 2024 som inte levererade alls vad som krävs för transportsektorns omställning. Men redan 2025 kan utvecklingen vändas – det måste vara vår gemensamma målbild.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet