Nederländerna

År 2030 ska alla nya bilar som säljs i Nederländerna vara helt eldrivna – en ambitiös målsättning som vi på 2030 ser som mycket inspirerande. Nederländerna har länge varit ett av våra fokusländer, och under hösten 2025 återvände vi till landet för att fördjupa våra kunskaper och ta del av deras framgångsrika arbete med hållbar mobilitet. Här nedan har vi samlat inspirerande exempel.

Dela bil. Överallt i Nederländernas större städer finns bilpoolsbilar på de allra bästa p-platserna, och alltfler väljer bort den egna bilen för att det är bekvämare och billigare att dela, än att äga själv. Eftersom en delad bil kan ersätta 8-12 privata bilar, frigörs stora ytor som används för mikroparker, uteserveringar och mer plats för gång och cykling.

Tjänstebilarna är nyckeln: 2027 införs extra skatt för företag som låter sin personal välja bensin- eller dieseldrivna tjänstebilar. Nivån är så hög att de allra flesta kommer att säga nej till den medarbetare som vill köra fossilt – men det är inte formellt förbjudet, vilket stoppas av EU:s fria rörlighet för varor. Eftersom företagsbilar står för 60 procent av marknaden kommer elbilarnas andel av marknaden från 2027 att vara minst 60 procent.

Elbilar måste bli kvar i landet: Liksom i Sverige, lämnar många begagnade elbilar landet när företaget inte längre använder dem. Därav förslaget om ”e-timers”, sänkt skatt för 5-8 år gamla elbilar, så att de blir extra attraktiva på andrahandsmarknaden. Eftersom Nederländerna just nu inte har någon regering på plats, är det seniora tjänstemän som tagit fram förslaget, men räkna med att det blir verklighet efter valet i slutet av oktober.

Miljözoner i städerna: Amsterdam, Rotterdam, Utrecht och Haag samlas i G4 som alla förbjuder bilar i innerstaden som inte uppfyller minst Euro 4-utsläppskraven. Alla inser att kraven successivt kommer att skärpas tills enbart avgasfria fordon tillåts. För lätta nyttofordon inför ett 30-tal städer nollutsläppszoner, och vissa städer planerar redan att utvidga zonen. Nederländernas tidigare regering ville urvattna kraven men städerna stod på sig, uppbackade av företag som redan hade investerat i elfordon och som inte ville att reglerna skulle ändras mitt i spelet. Tack vare zonerna är nästan 100 % av alla nya transportbilar eldrivna.

Enbart elbussar. Redan 2016 kom stat, regioner och kommuner överens om att alla nya bussar ska vara utsläppsfria från 2025 och alla bussar från 2030. Avtalet gav den säkerhet som marknaden behövde, och nu tar man nästa steg: att nå 100 procent cirkulär mobilitet inklusive allt material i batterierna, service och underhållet. Beslutet togs i juni 2025 och en arbetsgrupp håller nu på att slutföra kriterierna.

Mer cykling. Utrymmesbristen är ett viktigt skäl att stimulera cykling, som tar mycket mindre plats än både bil och kollektivtrafik. Nu dominerar cyklingen stadsbilden i de större städerna, med effektiva cykelvägar som är helt avskilda från bilvägarna och enorma cykelparkeringar i direkt anslutning till tågstationerna.

Laddning åt båda håll: Det nederländska elnätet är hårt pressat, och elbilen kan avlasta och framtidssäkra det, med dubbelriktad laddning eller Vehicle to grid (V2G). Bilen lagrar elektricitet i sitt batteri när det finns i överflöd, vanligtvis en solig dag eftersom 38 % av holländska hus har solpaneler på taket. När det är ont om el och efterfrågan är hög vänder V2G EV helt enkelt på laddningen och säljer tillbaka elen till nätet. Samtidigt blir elbilen lönsammare, eftersom den kan ladda när elen är billig och sälja tillbaks elen när den är dyr. Redan i höst har 500 elbilar i Utrecht tekniken, och det behövs bara 10 000 för att försörja hela staden med el vid ett stort strömavbrott.

Det finns dessutom tre gemensamma drag som är helt uppenbara när man studerar det nederländska skiftet:

1. Detta byggs nedifrån och upp, med städernas som pådrivare. Det är helt avgörande just nu, när landet inte har en riktig regering och det är dags för val om ett par veckor.
2. Subventioner är inte nyckeln. Även om det fortfarande finns en del statliga pengar att hämta för dem som skaffar en ellastbil eller snabbladdare för tunga fordon, drivs förändringen av regleringar som skapar efterfrågan på nollutsläppslösningar.
3. Klimatet betonas inte. Klimatfördelarna är uppenbara, men nyckelfaktorer är förbättringar av den lokala luftkvaliteten och hälsan, ekonomiska vinster, tillgång till el och bättre utnyttjande av begränsat utrymme.

Tillsammans gör detta Nederländernas övergång till hållbar mobilitet mycket relevant för en tid där andra ämnen får mer uppmärksamhet än klimatet, när statlig finansiering är begränsad och när viljan att agera tycks tydligast på lokal nivå. Kanske bör vi göra just vad holländarna sade åt oss;  ”Niet lullen maar poetsen” – prata inte, bara gör det.

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet