2030-sekretariatets valmanifest

Detta är 2030-sekretariatets valmanifest för 2026.

1. Sårbarheten minskar genom påskyndad avveckling av fossilberoendet

Den senaste tiden har det blivit mycket tydligt hur riskabelt vårt beroende av fossila bränslen är. Den svenska marknadens spelregler ska förhandlas på Harpsund, inte bestämmas i Hormozsundet, och det sker genom att fasa ut det fossila.

Dagens skattesänkningar på bensin och diesel förlängs inte när de löper ut. Skattebefrielsen för biodrivmedel förlängs till 2032 så som EU-kommissionen redan godkänt. Skatten på el för laddning sänks till EU:s miniminivå, som våra grannländer redan gjort.
Elbilspremien utökas till att gälla hela landet, personer med upp till medelinkomst och bilar för upp till 500 000 kronor, med bättre villkor för privata lån. Premien för lätta ellastbilar förlängs till 2030, likaså stödet för el- och gasdrivna tunga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner.
Laddinfrastruktur stimuleras med fokus på flerbostadshus för personbilar, på depåladdning för lastbilar och publik laddning för tunga fordon där efterfrågan är betydande. Andelen fossilfria drivmedel i de fossila ökas genom en stegvis höjning med början 2027 och en plan ända fram till 2045, då andelen fossila drivmedel ska vara 0.
Storskaliga och långsiktiga inköp av fossilfria drivmedel skapar en tryggad marknad, tillsammans med dubbelsidiga auktioner och ”contract for difference”-upplägg.

2. Resiliensen stärks genom infrastruktur

I oroliga tider är infrastrukturen och transportsektorn självklara delar av totalförsvaret, och särskilt viktiga satsningar påskyndas.

Underhållsskulden återtas skyndsamt också för järnvägen; med en satsning på maskiner och personal är en snabbare takt möjlig än vad dagens nationella plan anger.
Medel tillförs för en snabbare utbyggnad av järnvägssträckningar som är strategiska för basindustrin, för förflyttning mellan större städer inom Sverige och till våra grannländer, sträckor i inlandet som är väl skyddade och sådana som ger flera alternativa färdvägar.
Vägnätet uppgraderas för att tillåta längre och tyngre lastbilar, relevanta delar av järnvägen förstärks för att tillåta längre och tyngre tåg.
Elfordons batterier blir en tillgång till elnätet och en inkomstkälla för dess användare genom att påskynda införandet av V2G-teknik.

3. Transportomställningen är arbetsmarknadspolitik

Genom att vara ledande i omställningen och tydligt gynna industrier som satsar på ny teknik, stärks Sveriges roll som en viktig marknad för uppstartsaktörer och ett land att vända sig till för att finna lösningar.

Klimatklivet och Industriklivet förlängs till och med 2030 respektive 2040 och utvecklas att särskilt fokusera på sektorer med egna klimatmål.
Ambitiösa kvoter och subkvoter tas fram för elektrobränslen och andra ledande tekniker, bl.a. i Sveriges implementering av förnybartdirektivet.
Sverige etableras som testplats för autonoma fordon, V2G och annan ledande teknik, med möjligheter för regulatoriska sandlådor i samverkan med industrin.
Rätten att jobba distans där så är möjligt införs, enligt spansk modell.

4. Färdslag ska komplettera, inte konkurrera

Alla färdslag behövs i den hållbara omställningen och ska bedömas utifrån den nytta de tillför utifrån de samhällsmål som beslutats på nationell och EU-nivå.

All delad mobilitet likabehandlas, med bl.a. den momssats (6%) som offentlig kollektivtrafik redan har.
Reseavdraget som idag starkt gynnar resor med egen bil görs om till ett färdmedelsneutralt resebidrag i enlighet med riksdagens beslut.
Kollektivtrafikens huvudmän stimuleras att ta fram ”hela resan”-lösningar, där exempelvis mikromobilitet, lånecyklar, taxi och lokal sjöfart kan ingå.
Alla färdslag ska ingå i framtida uppdateringar av nationella planen för infrastruktur.

5. Det gemensamma visar vägen

Offentlig sektors val av fordon, drivmedel och resesätt ska vara i linje med beslutade mål och bidra till att marknaden utvecklas.

Lagen om inköp av miljöbilar följs åter årligen upp myndighetsvis, med tydliga rekommendationer för myndigheter vars omställning inte ligger i framkant.
Upphandlingsmyndigheten får en förstärkt roll att bistå lokala och regionala myndigheter i att göra hållbara val.
Statliga myndigheter och bolag ska resa med lägsta möjliga klimatpåverkan, vilket inkluderar såväl färdslaget som relevanta tillval såsom hållbara flygbränslen.
Vid upphandling av infrastruktur premieras hållbara lösningar såsom fossilfritt stål.

6. Beteendeskiftet premieras

Beteendeskiftet kan ske snabbare än exempelvis utbyggnaden av ny infrastruktur, och kan rätt utformat bidra till ökat välstånd och högre livskvalitet.

Avståndsbaserad och tydligt differentierad vägavgift för tunga transporter införs, utifrån fordonets klimatpåverkan, i linje med hur våra grannländer agerar.
Bonus-malus utvecklas, med stegvisa skärpningar av gränsdragning för när malus tas ut, förlängd malusperiod till sju år och höjda maxbelopp.
Ett grönt transportavdrag införs för merkostnaden för inköp av fossilfria transporter.
Förmånsbeskattning sänks kraftigt för kollektivtrafikkort och förmånscykel stimuleras.

7. Det lokala självbestämmande utökas

Kommunerna har en nyckelroll i omställningen, men har idag begränsade möjligheter att bidra till beslutade nationella eller lokala mål.

Kommuner ges rätten att reservera parkeringsplatser för transporter de vill gynna, såsom bilpooler eller elbilar. Rätten att ta ut parkeringsavgifter utgår framgent ifrån lokala transport-, miljö- och framkomlighetsmål.
Trängselskatter blir ett lokalt styrmedel, som beslutas kommunalt avseende införande, zoner, avgifter etc.
Möjligheten att införa miljözoner förstärks med en ny kategori för utsläppsfria transportfordon.
Pilotregioner utses för relevanta delar av omställningen

8. Beslutade mål nås och utvidgas stället för att urholkas eller avvecklas

Sveriges 2030-mål för transportsektorn är absolut möjligt att nå och underlättar för oss att klara EU:s ESR-krav för 2030, med målbilden att överprestera inom transportsektorn för att ge extra utrymme åt jord- och skogsbruket.

Nollvisionen utvidgas till att också gälla de som dör av trafiken, inte enbart de som dör och skada i trafiken.
Ett konsumtionsmål införs i enlighet med Miljömålsberedningens enhälliga beslut.
Transportsektorns klimatmål för 2030 kompletteras med ett mål för 2040 och relevanta indikatorer, såsom utbyggnaden av laddinfrastruktur.
Sveriges samtliga transportrelaterade klimatåtaganden sammanställs för årlig uppföljning, däribland att Sverige skrivit under europeiska cykeldeklarationen.

9. Europa är en samlande kraft för omställningen

Sveriges 2030-klimatmål för transportsektorn vore förstås pinsamt, kontraproduktivt och för näringslivet destruktivt att stryka, men det får inga direkta statsfinansiella konsekvenser. Att missa EU:s ESR-krav är däremot mycket dyrt, och på en rad områden ställer EU nu högre krav än Sverige – avseende andel elbilar, biodrivmedel, elektrobränslen och mycket annat.

Finanspolitiska Rådet bör, liksom i Storbritannien, beräkna kostnaden om Sverige missar EU ESR-kraven, som en komplettering till Klimatpolitiska rådets beräkning (upp till 40 mdr kr). Målbilden bör vara att istället få intäkter från andra länder som inte klarar sina åtaganden.
Sverige bör ansluta sig till ”first movers”-saarbeten inom EU bl.a. för elektrobränslen, och anta mål i den högre ändan av hur olika medlemsländer implementerar bl.a. förnybartdirektivet RED.
Sverige bör ha en ambitiös och samlad politik för att använda EU-meel från bl.a. sociala klimatfonden betydligt bredare än idag (då enbart elbilspremien finansieras denna väg).
Intäkterna från kommnnde ETS2 bör nyttjas för träffsäker och målgruppsanpassad stimulans för omställningen inom transportberoende näringar och glesbefolkade delar av landet.

10. Klimatomställningen är global

Sverige har en stark historik av ledande medverkan i internationella fora, inte minst på klimatområdet. Men de senaste åren har regeringens närvaro varit begränsad eller obefintlig på FN:s klimatmöten och den framväxande konstellationen för att fasa ut fossila subventioner.

Sverige bör systematiskt söka medfinansiering för transportsektorns omställning från bl.a. Nato, och gentemot Nato profilera förstärkningar av bl.a. järnvägsnätet som delar av kravet på 1.5% investeringar i totalförsvar
Fossilfritt Sveriges uppdrag bör förlängas och ges ett kompletterande uppdrag att sprida svensk framgångsrik omställning.
Sverige bör medverka i globala initiativ med andra länder som vill påskynda omställningen, som Accelerating to Zero Coalition.
Sveriges främsta representanter bör i alla sammanhang ”walk the talk”, och exempelvis flyga på inhemskt producerat fossilfritt flygbränsle, välja tåget där det är lämpligt och åka elbil där bilen är bästa lösningen.