2024 ökade utsläppen från nya bilar för första gången sedan 2018, främst för att elbilarna minskade från 38.7% av alla nyregistreringar 2023 till 35,0%. Ökningen av eldrivna lastbilar och bussar är långsammare än förväntat, vilket sammantaget gör det mycket svårt att nå EU:s klimatkrav ESR till 2030.

PRESSMEDDELANDE 02-01-2025

– En tondöd trippel inleder 2025, med sänkt skatt på bensin, höjd elskatt och minskad premie för eldrivna lätta lastbilar. Det är fel svar på 2024 års minskade andel elbilar, ökad andel bensinbilar och ökande utsläpp från nybilsförsäljningen – men potentialen att göra om och göra rätt är stor! Det säger Mattias Goldmann, VD för 2030-sekretariatet.

2024 registrerades 269 498 nya personbilar, fördelat på:

  • Eldrift                      35 % (38.7% 2023)
  • Laddhybrid             23.4% (21.1%)
  • Bensin                     22.5 % (21.5%)
  • Elhybrid                   10.2 % (8.1%)
  • Diesel                         7.0 % (8.2 %)
  • Etanol                        1.5 % (1.6%)
  • Biogas                       0.4 % (0.7 %)

2024 var Tesla Y etta i nybilsstatistiken, men 2025 kommer en rad nya attraktiva elbilsmodeller i attraktiva prislägen som kan utmana. Det tillsammans med låga räntor gör att 2030-sekretariatet liksom Mobility Sweden bedömer elbilsandelen 2025 till 40%; en marginell ökning men långt efter Norge med 95% nya elbilar eller Danmark med uppemot 60%.

– Just nu underlättar politiken inte omställningen, med sänkt skatt på bensin från årsskiftet och höjd elskatt. Men genom att utvidga den hittills verkningslösa skrotningspremien och tidigarelägga den utlovade nya elbilspremien, kan skiftet påskyndas – bollen ligger hos regeringen.

Andelen eldrivna lätta lastbilar i nyregistreringarna var 22.1% för helåret 2024, mot 19.8% 2023. 2030-sekretariatet bedömer tyvärr att Mobility Swedens prognos på 25% för 2025 är optimistiskt.

– Året inleddes med att premien för eldrivna lätta lastbilar sänktes från 50 000 kronor till 40 000 kronor samtidigt som elskatten höjdes. Det gör det ännu svårare än idag för åkerier, hantverkare och budfirmor att få ihop kalkylen för eldrift. Regeringen borde utvidga premien till biogasfordon, utvidga skrotningspremien till att omfatta också lätta lastbilar och sänka skatten på el för laddning.

För tunga lastbilar över 16 ton stod eldriften 2024 för 6.5 % och gasdrift 10.8 %, mot 4.3 % respektive 11.1 % samma period i fjol. 2030-sekretariatet förväntar sig en fortsatt ökning för eldriften, och att gasdriften åter ökar.

– Efter att skattebefrielsen för biogas återinförts, blir gasdrivna lastbilar mer attraktiva – infrastrukturen är till stora delar redan på plats och fordonen finns. För eldriften är kalkylen mer osäker; billig diesel och dyrare el försvårar, laddinfrastrukturen för tunga fordon är dåligt utbyggd och premien för inköp upplevs som knepig och trög. Regeringen behöver lyssna på Scanias och Volvos önskemål om tydligare politik för omställning, säger Mattias Goldmann.

Andelen nya eldrivna bussar var 2024 31.7% mot 27.9% år 2023, en ökning men mycket långt ifrån den nivå som finns i många europeiska länder. Men 2030-sekretariatet är mer positiva till omställningen än vad siffrorna visar.

– Att ta bort premien för eldrivna stadsbussar var ett misstag, vilket tillsammans med billiga fossila drivmedel och höjd elskatt försvårar för kollektivtrafikens omställning. Men kollektivtrafiken har nästan helt övergett de fossila drivmedlen, så många dieselbussar tankas med HVO eller RME, och med den återinförda skattebefrielsen för biogasen bör göra att gasbussarna kommer tillbaks.

Regeringen är tydlig med att EU:s 2030-klimatkrav och Sveriges 2030-klimatmål ska nås, vilket 2030-sekretariatet berömmer. ”Att vara ledande i omställningen är bra för Sveriges konkurrenskraft, minskar vår sårbarhet och skapar jobb. Därför är det så glädjande hur relativt lite som krävs för att återta tätpositionen i omställningen”, avslutar Goldmann.

All statistik kommer från Mobility Sweden.

MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet