27 februari, 2025

Lärdomar från Luxemburgs avgiftsfria transportsystem

1 mars 2020 blev Luxemburg först i världen att införa gratis kollektivtrafik överallt, alltid och för alla. Det är förvisso ett litet land, men efter fem år finns ändå en rad lärdomar att dra. 2030-sekretariatets Mattias Goldmann har varit på plats.

Så smidigt! Som besökande är den första reaktionen att det är otroligt smidigt med gratis kollektivtrafik. Vi kliver av tåget från Paris och går direkt ombord på spårvagnen utan att behöva bekymra oss om var man skaffar biljetter, vad det kostar eller hur man betalar. Efter besöket på Luxemburgs gamla fästning hoppar vi på en buss utan att oroa oss om övergångstiden räcker, och när vi vandrat färdigt i mysiga gamla stan tar jag ett pendeltåg till Wasserbilig allra längst österut i landet utan att bekymra mig om det är värt biljettpriset eller ej – eftersom priset är noll.

Men visst… vid en första anblick är gratis alltid gott och en stor majoritet luxemburgare är också för att kollektivt nu är gratis. Men är det verkligen det bästa man kan göra med pengarna det måste ha kostat och vad blev egentligen effekterna? Efter fler resor och djupdykande i statistiken kan vi dra några slutsatser.

Merkostnaden var liten – eller kanske ingen. I Luxemburg var kollektivtrafiken redan tidigare subventionerad med 92 procent av kostnaden på totalt 500 miljoner euro om året. Enkelbiljett för två euro, obegränsat resande för fem euro per dag eller månadskort för 50 euro är billigt, och studenter och pensionärer åkte redan gratis. Så tänker också kollektivtrafikmyndigheten på detta; som att subventionerna ökade med tio procentenheter. Det motsvarar ungefär vad man sparar in på att inte behöva ha biljettautomater, spärrar och kontrollanter.

Kollektivt resande ökade – eller inte. I maj 2022 var trafikstockningarna i stort sett samma som i maj 2019, och antalet tågresenärer faktiskt något lägre (22,1 miljoner). Spårvagnsresorna ökade däremot från 22 000 per vecka år 2018 till 88 000 per vecka år 2022, men linjen har samtidigt byggts ut och busslinjer lagts ner. Det spontana resandet har ökat, särskilt korta sträckor där man kanske inte tidigare tyckte det var lönt att ta buss eller spårvagn. Nyare statistik pekar på minskat bilåkande jämfört med innan reformen, men Luxemburg införde gratis kollektivtrafik under pandemin, vilket gör det svårt att jämföra resandestatistik – vad är beteendeförändringar av andra orsaker och vad beror på att kollektivtrafiken är gratis?

Lätt, lönsamt och lustfyllt behövs – en av tre räcker inte. När gratis kollektivtrafik infördes vara många mer avvaktande än positiva – visst, varför inte men det var inte det som de bett om utan att bussarna ska komma i tid och att det ska vara mindre trångt på pendeltågen. På landet där många bor är avgångarna dessutom så få att det inte spelar någon roll vad det kostar. Men införandet av den toppmoderna spårvägen i Luxemburg stad gjorde skillnad, och den har redan förlängts med fem stationer och ska under 2025 nå ända till flygplatsen. Dessutom har nästan alla stadsbussar bytts till eldrift och många nya pendeltåg sätts in.

I början av ”den nya eran” upplevde många kollektivtrafiken som mer osäker eftersom gratis tåg och bussar blev populära tillhåll för vinddrivna existenser. De är i viss mån kvar – alla är välkomna att åka – men nu har konduktörernas roller justerats för att prioritera ordning och säkerhet vilket de har mer tid för när de inte måste kontrollera biljetter. För den som insisterar går det fortsatt att åka första klass på tågen, men det är förstås inte gratis.

Social profil med frågetecken. Omedelbart kan man tänka att gratis kollektivtrafik för alla förstås gynnar de fattiga – men fördelningsprofilen vore starkare om den specifikt gällde studenter, pensionärer och arbetslösa. I Luxemburg är det också tydligt vilka som inte omfattas: De 230 000 personer som jobbar i Luxemburg men inte har råd att bo där utan arbetspendlar dit. Deras resor är inte gratis, även om det gjorts ansträngningar för att få ner priserna och erbjuds gratis Park&Ride-elbuss till stan för den som tar bilen till gränsen.

Många på landsbygden känner sig inte riktigt delaktiga heller; att bussen är gratis spelar mindre roll om den inte kommer. De kan anropa en Bummelbus som hämtar var man än befinner sig och kör dit man vill åka – det låter för bra för att vara sant och är det kanske också; väntetiden för att få Bummla kan bli lång.

Klimatsmart. Luxemburg ska liksom Sverige halvera sina ESR-utsläpp från 2005 till 2030, och transporterna står för störst del. Även om de skulle ha råd att betala EU:s böter, är ambitionen tydlig att klara målet, med 5% utsläppsminskning 2025 och 6% 2026.

I juni 2023 invigdes ett centrum för mobilitet som ska samla in, bearbeta och sprida data för att öka förståelsen för mobilitetsbeteendet i Luxemburg och bidra till effektiva satsningar. Bättre kollektivtrafik är en viktig del, med 100 % förnybar energi i spårvagnar och tåg, enbart elbussar 2030, snabbussar och samåkningsfiler på huvudvägarna och en satsning på smart mobilitet genom mobiliteit.lu som sätter ihop de bästa resekedjorna för dig.

Cyklingen blir lidande när det är gratis att ta bussen, men Luxemburg har nu också gratis lånecyklar och uppgraderar cykelvägarna – ändå är cyklisterna långt färre i Paris eller Amsterdam.

Satsningarna ger erkännanden. Luxemburg är enda land att få maximala 100 poäng i Greenpeace ranking av europeisk kollektivtrafik, baserad på enkelhet, överkomlighet och tillgänglighet, före Malta, Österrike och Tyskland. Men det är inte miljöorganisationer som ska övertygas, utan vanebilister – och Luxemburg har många. Med 696 bilar per 1 000 invånare har Luxemburg EU:s högsta biltäthet, dessutom en av de yngsta bilparkerna och en mycket hög andel lyxbilar. Försiktigt utmanas detta nu.

Billig bensin har länge varit en lockvara för pyttelandet, med massor av mackar precis innanför gränsen, men vid årsskiftet höjdes drivmedelsbeskattningen och det blev faktiskt bara notiser i tidningarna. Bonus-malus-beskattning av fordon infördes 2020 och skärps år för år, nu med avgifter på 30 euro per ton CO2 vilket 2027 höjs till 45 euro per ton. Elbilar får motsvarande premie och står nu för tredjedel av nybilsförsäljningen.

Nästa fas i Luxemburgs transportplan som sträcker sig till 2035 inkluderar 50 procent fler platser på pendeltågen till Frankrike; tåg till och från Frankrike var sjunde minut fram till 2028. Luxemburg investerar rentav 225 miljoner euro i att modernisera de franska järnvägslinjer till Luxemburg – i Frankrike! Detta sista exempel får tjäna som bevis på att Luxemburgs satsning i vart fall är ambitiös.