Intensiv klimatvår väntar – här är datumen att hålla koll på

Nu har regeringens propositionsförteckning för första halvåret kommit. Mattias Goldmann har lusläst den och hittar mycket som är viktigt att ha koll på – och sådant som saknas. Här är en genomgång datum för datum!

Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri 15 januari 2025

Regeringens propositionsförteckning är ett otympligt dokument eftersom det innehåller precis alla förslag som tänks läggas fram inom alla områden, samtidigt som enbart rubriken anges – inte innehållet. Någon behöver gallra och tolka, så här kommer det viktigaste ur klimatperspektiv från januari till juni:

17 januari: Riksrevisionens rapport om Industriklivet. I september levererade Riksrevisionen skarp kritik mot Industriklivets oklara utformning, att det överlappar med Klimatklivet och att det är otydligt hur ansökningar bedöms. Nu får vi veta vad regeringen tänker göra av denna kritik; tidigare har man uttalat att Industriklivet är viktigt för den gröna omställningen vilket också näringslivet betonar.

28 januari: Skrivelse: Statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Även detta utgår ifrån Riksrevisionens granskning, som anger att de statliga insatserna är alltför svaga för att trygga havens framtid. Huvudfokus är utsläpp i havet, men klimatdimensionen är med bland annat genom förslagen om starkare styrning genom differentierade farledsavgifter. En starkare klimatstyrning efterfrågas av bl.a. Svensk Sjöfart.

28 januari: Skrivelse: Ny strategi för levande och trygga städer. 2018 lade den dåvarande regeringen fram en strategi för levande städer, vilket regeringen nu tar ett omtag kring. Frågan är högaktuell eftersom kommuner efterfrågar förstärkta instrument för att kunna nå sina klimatmål, men det nya statliga stöd efter Stadsmiljöavtalen som efterfrågas lär inte dyka upp här, knappast heller avtal om minskad biltrafik mellan stad och stat eller ändrat uppdrag åt Trafikverket som bl.a. IVL efterfrågar.

18 mars: Ny reduktionsplikt. Den 1 juli höjs reduktionsplikten från dagens 6 procent till 10 procent, men samtidigt inkluderas publik laddning av elfordon. Hur detta ska utformas behöver branschen få svar på, bl.a. avseende hur handeln med certifikat från laddning ska ske och hur klimatpåverkan från elen beräknas. Samtidigt är det intressant om regeringen öppnar för att stegvis höja reduktionsplikten, vilket expertmyndigheterna och flertalet andra remissinstanser menar behövs för att klara klimatkraven från EU och våra egna klimatmål – eller om ökad laddningen av elbilar innebär minskat behov av förnybart på macken. 

18 mars: Säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport. EU:s ReFuelAviation kräver att tankningen av flyg på alla ”unionsflygplatser” från i år ska bestå av minst två procent hållbara flygbränslen, vilket höjs till 6 procent 2030 och stegvis höjs till 70 volymprocent år 2050, varav minst 35 volymprocent syntetiska flygbränslen. Hur det ska ske i Sverige preciseras nu, i huvudsak enligt promemorian från i höstas, för att träda i kraft 1 maj.

18 mars: Lagändringar till följd av ändrade EU-regler om utsläppsfria tunga fordon. EU:s ändrade klassning av vad som ska räknas som utsläppsfria tunga fordon skulle tillämpas från halvårsskiftet 2024, men träder först i kraft till halvårsskiftet, i huvudsak enligt regeringens promemoria. Inga befintliga fordon påverkas, men för nya tunga fordon blir detta den nya grunden för skatteklassning och premier.

18 mars: Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el. Subventionsgraden för installation av solceller sänks från 20 till 15 procent och skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas den 1 juli. Mottagningsplikten för elleverantörer utvidgas 1 januari 2026, i linje med EU:s krav i Förnybartdirektivet, allt i linje med den promemoria regeringen presenterade i höstas. Staten sparar 200 miljoner kronor per helår, samtidigt som viljan att investera i förnybar el rimligen minskar. 

27 mars: Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Detta är vårens tyngsta och mest omdiskuterade proposition alla kategorier; hur ska ny kärnkraft finansieras. Utredningen som ligger till grund för regeringens kommande förslag föreslår lånegarantier och garanterade prisnivåer på elen i 40 år, vilket har fått omfattande kritik – samtidigt som energiaktörer menar att det krävs en bredare överenskommelse för att de ska börja bygga.

15 april: 2025 års ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget för 2025. Budgetpropositionen läggs på hösten, medan vårbudgeten ger möjlighet att komplettera och justera, vilket 2024 på klimatområdet bland annat innebar en förstärkning av Klimatklivet med 100 miljoner kronor, en miljard till att återställa E6 efter raset och en miljardsatsning på flyget. Vad som kommer 2025 är oklart, men klimatminister Romina Pourmokhtari är ivrig att få den nya elbilspremien för landsbygd på plats, det finns förhoppningar om ett nytt Stadsmiljöavtal eller andra satsningar för att stärka kollektivtrafik och cykling och kanske får vi se en ny satsning på Klimatklivet.

Juni: Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet. Beloppen för reseavdrag behöver återkommande justeras för att kompensera för inflation, ändrade drivmedelspriser etc. Det finns en förväntan att sjupartiöverenskommelsen om färdmedelsneutral reseersättning ska förverkligas, men så kommer inte att ske denna gång. 

Det blir alltså en intensiv vår ur klimatsynpunkt, men samtidigt finns det inget i propositionsförteckningen som tryggar att vare sig nationella klimatmål eller klimatkrav från EU uppfylls. Stimulansen till att ställa om fordonsflottan lyser med sin frånvaro, liksom incitamenten för ett påskyndat beteendeskifte. Men regeringen kan överraska – särskilt vårbudgeten är det okända trumfkortet som vi inte vet hur de vill spela, och där det nu börjar bli dags att lägga populära förslag inför valrörelsen. Därtill är det nu mer spännande än tidigare i mandatperioden vad oppositionen lägger för förslag, eftersom det ger en viktig indikation på vad de vill driva efter valet. 

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet