Läckta dokument – Så ska EU få fart på sin elbilsmarknad
På onsdagens släpptes EU-kommissionens nya handlingsplan som ska öka efterfrågan på elfordon, stärka lokal produktion av bilbatterier och ge bilindustrin ökad flexibilitet i hur klimatmålen nås. 2030-sekretariatets Mattias Goldmann har plöjt igenom dokumentet och listar här de viktigaste punkterna för Sverige, fordonsindustrin och klimatet.
Debattartikeln publicerades först i Dagens industri 5 mars 2025
1. Uppmaning till medlemsstaterna: Gynna elbilarna. Efter att försäljningen av nya elbilar i fjol ökade 25 procent globalt men minskade 6% i EU, var EU-kommissionen nära att föreslå en EU-gemensam elbilspremie. Det blir inte av just nu, i stället ska EU och medlemsstaterna tillsammans utforma stimulans av köp av elfordon, med utbyte av bästa upplägg för hur omställningen påskyndas. Medlemsstaterna ska stärka stimulansen för eldrivna företagsbilar och utveckla social leasing så att personer med lägre inkomster ska ha råd att köpa, leasa eller hyra ny eller begagnad elbil. Det en tydlig signal till Sverige och Tyskland som båda abrupt avslutat sina elbilspremier – Sverige ska dock enligt plan införa en ny och mer begränsad premie 2026, delfinansierad av EU:s sociala fond.
2. Större flexibilitet för biltillverkarna. Europeiska biltillverkare anger att de står inför böter på uppemot 15 miljarder euro redan i år för att de inte klarar EU:s krav på högsta tillåtna koldioxidutsläpp – andra menar att kraven varit kända länge så de har sig själva att skylla. Därtill har tillverkare länge kunnat poola försäljningen, så att de som överträffar målen kan sälja sitt överskott till andra – vilket gynnat Tesla och kinesiska elbilsmärken, men också Volvo och Polestar. Nu blir utsläppskraven för nya personbilar och lätta lastbilar flexibla över tre år, så att biltillverkare kan missa målet i år och istället överprestera 2026-2027. Förbudet mot nya bilar med förbränningsmotor efter år 2035 kvarstår, men Kommissionen anger att den ska ha en ”teknikneutral approach”, utan att specificera vad det innebär – det kan vara en öppning för elektrobränslen och hållbara biodrivmedel.
3. Tunga fordon: Undantag från vägavgifter. Kommissionen föreslår att utsläppsfria tunga fordon ska undantas från vägavgifter, vilket också är en signal till länder som Sverige att påskynda skiftet till ett system där lastbilars rörliga kostnader beror på deras påverkan på klimat och miljö. Kommissionen vill också ändra regelverket så att lastbilar på el tillåts lasta lika mycket som dess dieseldrivna motsvarigheter och alltså inte drabbas av batteriernas tyngd. Omställningen till elbussar ska stimuleras genom stöd till både fordon och depåer, samt mer tillåtande regler för konvertering av befintliga bussar till eldrift.
4. Bättre laddinfrastruktur. Kommissionen tar fram rekommendationer för hur laddinfrastruktur kan etableras snabbare, uppmanar medlemsstaterna att ge publik laddning förtur när effekt ska fördelas och utveckla regelverk för V2G-laddning där elfordon stöttar nätet, och tar fram riktlinjer för hur investeringar i elnätet ska föregå efterfrågan. En europeisk grön transportkorridor ska utvecklas med snabbspår för laddning av tunga fordon.
5. Batterikrav och -stöd. Kommissionen utlovar stöd till hela batteriernas värdekedja, från råvaror till återvinning, Till en början är stöden öppna för aktörer från hela världen, men krav på europeiskt innehåll höjs stegvis, särskilt för kritiska komponenter. För åren 2025-2027 budgeteras 362 miljoner euro specifikt för detta.
6. Fokus självkörande. Villkoren för att testa och lansera självkörande fordon är bättre i USA och Kina än i EU, som har fragmenterade regler bestämda land för land. Nu ska en europeisk allians för autonoma fordon införas, med minst tre storskaliga gränsöverskridande testbäddar, regulatoriska sandlådor och europeiska korridorer för automatiserad körning, dit medelstora städer kan ansluta sig.
Kommissionens förslag ska nu godkännas av medlemsländerna och Europaparlamentet, och delar ska ske skyndsamt eftersom det gäller årets regler för bilindustrin. Som alltid blir det säkert justeringar, men räkna med att förslagen i huvudsak genomförs – tunga billänder som Italien och Tjeckien stöttar dem, liksom europeiska biltillverkareorganisationen ACEA och ledande bilmärken som Renault.
Volvo Cars är i huvudsak i linje med miljöorganisationernas paraplyorgan T&E som påpekar att målen varit kända länge, varnar för att den ökade flexibiliteten gör att omställningen bromsar in och slår fast att det drabbar företag som gjort sin hemläxa. Sveriges position är oklar, men ett utökat stöd till bland annat europeisk batteriproduktion skulle gynna den svenska gröna omställningen.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet