EU-kommissionens klimatagenda för 2025
När EU-kommissionens ordförande van der Leyen utsåg sina kommissionärer, fick var och en av dem ett personligt brev med vad som förväntas av dem. Fokus är på att leverera, särskilt de första hundra dagarna och – med van der Leyens ord – ”hit the ground running”.
Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri 19 februari 2025
Det har inte varit lätt, med regeringskris i Frankrike, nyval i Tyskland, högerextrem regering i Italien, Ungern som trilskande ordförandeland i höstas och Polen som långt mindre pådrivande ordförandeland än man förväntat nu under våren. På EU-parlamentsnivå fick van der Leyen visserligen bredare stöd denna gång än första gången hon valdes, men sen dess har de största partigrupperna kommit allt närmare varandra i sina trevare att bromsa in eller rentav backa stora delar av klimatarbetet.
EU-kommissionen har nu presenterat sitt arbetsprogram för 2025, där följande är särskilt viktigt att hålla koll på:
- Regelförenklingar – på klimatets bekostnad? Under året ska kommissionen ta fram vad de kallar ”en omnibus” av förenklingar, som totalt ska minska de administrativa bördorna med minst 35 % för små och medelstora företag, minst 25 % för övriga. Första paketet presenteras 26 februari med minskade rapporteringskrav enligt CSRD, CSDDD och hållbarhetstaxonomin. En knäckfråga är i vad mån kommissionen lyssnar på parlamentets största partigrupp, konservativa EPP som helt vill skjuta upp införandet av båda regelverken i två år. Det skulle leda till protester från andra partigrupper, från miljöorganisationer och från de många företag som redan tagit sig igenom arbetet. En möjlig utväg för kommissionen är att skydda vissa processer med en slags snabbspår som parlamentet inte kan blockera – vilket i sin tur kan leda till protester mot hanteringen. Längre fram ska också regelverket för den gemensamma jordbrukspolitiken luckras upp, efterlängtat av många men med samma oro att hållbarheten hamlar i kläm.
- Klimatmål. Under året ska EU:s 2040-mål förhandlas fram, som ett tillägg till EU:s klimatlag och en del av EU:s globala klimat- och energivision. EU-kommissionen föreslår att Unionens klimatpåverkan ska minska med 90 % mellan 1990 och 2040; miljörörelsen vill ha ytterligare ett par procents utsläppsminskningar men det mest centrala är att få en trovärdig färdplan för att målet ska nås. En del i detta är ett delmål för 2035, som EU ska ta fram inför FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien i november. Det bör logiskt sett vara en rak linje mellan Fit for 55-målet för 2030 och det nya 2040-målet, men det nuvarande polska ordförandeskapet vill sänka ambitionerna i närtid.
- Clean Industrial Deal som presenteras under våren ska beskriva EU:s strategier för att snabbt förstärka EU:s konkurrenskraft samtidigt som fossila bränslen fasas ut. Målen i den europeiska gröna given ska nås, samtidigt som tillgången till energi till överkomliga priser förbättras, pionjärmarknader skapas och efterfrågan och tillgång på cirkulära material ökar. En ny ram för statligt stöd för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi tas fram, med ökade investeringar i ren energi. Till senhösten ska också Industrial Decarbonisation Accelerator Act förhandlas, med förslag till ny lagstiftning för att påskynda omställningen.
- Sustainable Transport Investment Plan ska presenteras i höst och ge ett nytt ramverk för att stödja produktion och distribution av hållbara drivmedel och påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur. Därtill ska EU främja partnerskap och investeringar för förnybara och hållbara drivmedel med andra delar av världen. Tillsammans med Bioeconomy Strategy som ska presenteras mot slutet av året och stimulera produktion, användning och konsumtion av biologiska resurser för bl.a. energisektorn, förstärks incitamenten för hållbara drivmedel under året. Också Roadmap towards ending Russian energy imports förstärker konkurrenskraften för EU-baserade producenter av förnybar energi. Kanske kommer EU rentav att gemensamt stoppa den ryska fossilgasen, vilket flera medlemsstater – men inte Sverige – redan gjort. Allt detta är glädjande för många aktörer inom förnybar energi och elektrifiering – men riskerar också att öka otydligheten gentemot vad som redan bestämts, t.ex. med RED för förnybara drivmedel och AFIR för laddinfrastruktur.
- Competitiveness Compass är EU:s övergripande verktyg för att säkra EU:s konkurrenskraft inom säkerhet, innovation och utfasning av fossila bränslen, decarbonization. Tidsperspektivet är de kommande fem åren, alltså vad som ska ske under den nuvarande EU-kommissionen och parlamentets mandatperiod, med fokus är på energiintensiva sektorer som stål och kemikalier. Det är i denna process Draghi-rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft implementeras, inklusive förslag om att i ökad utsträckning ha gemensamma regler inte minst för den finansiella sektorn.
Kontentan: EU-kommissionens digra lista över kommande initiativ pekar på deras höga klimat- och hållbarhetsambitioner. Det är denna EU-institution klimatarbetet alltmer får luta sig mot, när Europaparlamentet vacklar och flera medlemsländer i Ministerrådet vill dra ner på omställningstakten. Men vad det verkliga utfallet blir är mycket osäkert, dels givet dragkampen mellan EU:s institutioner, dels förstås på grund av omvärldsläget. Från en dag till en annan kan klimatinitiativ både upplevas som mer akuta – om det brinner eller översvämmas i vårt närområde – eller mindre aktuella, om det militära säkerhetsläget snabbt försämras.
Varför detta är skrivet med titlarna på engelska? För att merparten av EU:s kommunikation om dessa pågående initiativ inte finns på svenska än – den som vill hålla koll på dessa processer bör använda namnen som anges här.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet