Är skattebefriad diesel verkligen rätt väg för jordbruket?

Finansdepartementet skickade den 10 februari ut ett förslag om att förlänga skattenedsättningen på fossil diesel för jord-, skogs- och vattenbrukets arbetsmaskiner, skepp och båtar också hela 2026. Organisationer, kommuner och myndigheter har till den 6 april på sig att ge synpunkter på förslaget.

Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri 12 februari 2025

Argumentet för skattebefrielsen från regeringen är att stärka Sveriges försörjningsberedskap. Lantbruket drabbades hårt av väldigt höga dieselpriser i samband med Ryssland angrepp på Ukraina, vilket ledde till höga matpriser och svårigheter för svenska livsmedelsproducenter. Kriget pågår fortsatt och behovet av att trygga produktionen av livsmedel och andra basvaror kvarstår. Men är en nedsättningen av skatten med 2.553 kronor per kubikmeter för diesel för koldioxidskatt och 1.150 kronor per kubikmeter för energiskatt rätt väg? 

En nackdel med att subventionera fossil diesel är att importberoendet ökar – och därmed vår sårbarhet som land. Därtill ökar jordbrukets klimatpåverkan med regeringens förslag – bara dagar efter att klimatminister Romina Pourmokhtari pekat ut jordbruket som en sektor vars klimatpåverkan måste minska mer systematiskt.

En sådan ökning kan man tvingas godta om man måste agera mycket snabbt – som man kan hävda att läget var i samband med den första skattesänkningen år 2022. Men redan då fanns det ett väl genomarbetat, av lantbruket positivt mottaget förslag i form av den statliga utredningen ”Vägen mot fossiloberoende jordbruk” (SOU 2021:67). Utredningens syfte var att ”ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen.” Den föreslog bland annat:

• Ett jordbruksavdrag på 7 priocent för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk, baseras på företagens intäkter.

• En biopremie för rena biodrivmedel, motsvarande merkostnaden så att det inte kostar extra för jordbruket att tanka förnybart.

• En utfasning av återbetalning av dieselskatt för jord-, skogs- och vattenbruket. 

• Utredningen om fossiloberoende jordbruk föreslog också en utvidgad klimatpremie till arbetsmaskiner som drivs av biogas och etanol, och ett utökat och förlängt stöd för biogasproduktion. Det har redan genomförts, men delarna som mest konkret skulle göra jordbruket mindre beroende av fossil diesel ligger ännu i träda, för att tala jordbruksspråk. 

En omfattande statlig utredning är av naturliga grunder mer genomtänkt än vad regeringens nya korta promemoria kan vara, och fördelarna med utredningens förslag är bland annat att den:

Ger en långsiktig ekonomisk trygghet för jordbruket, till skillnad från ett tillfälligt stöd som beslutas ett år i taget.

Saknar koppling till bränsleanvändning; regeringens förslag innebär ökad stimulans ju mer man förbrukar, vilket strider mot förorenaren betalar-principen och inte stimulerar effektivisering. 

Gynnar omställningen till förnybart; regeringens förslag försvårar jordbrukets omställning till förnybart genom att skatteavdraget gör att biodrivmedel får svårare att konkurrera med de fossila.

Knyter samman jordbruket med drivmedelsproduktionen; jordbrukets rester och avfall men också mellangrödor och marker som ligger i träda bör användas för att producera hållbara biodrivmedel, och varför inte i första hand används av jordbruket självt?

Inte öppnar för fusk. Om jordbrukets diesel genom skattebefrielse är långt billigare än annan diesel, skapas en gråzon där viss tankning registreras som jordbruk trots att den inte är det. Därtill uppmuntras fusk – på internet finns diskussionsgrupper om hur man tankar bilen med ”färgad eller grön diesel” utan att upptäckas. Utredningens förslag har inga sådana effekter. 

Är i linje med vad jordbruket själva föreslår. LRF förespråkar utredningens förslag, som bibehåller konkurrenskraften för svenskt jordbruk. 

Inte försvårar för klimatmålen. Regeringens förslag innebär att utsläppen av fossil koldioxid ökar med nästan 20.000 ton 2026, vilket enligt att ”Sammantaget kan detta medföra något sämre möjligheter för Sverige att nå det nationella etappmålet inom den så kallade icke-handlande sektorn till 2030 samt Sveriges åtagande under ansvarsfördelningsförordningen (ESR) mot EU till 2030.”

Många har säkert noterat att fossil diesel blivit mycket billigare sedan 2022. Det bör också väga in när man bedömer det fortsatta behovet av skattebefriad diesel för jord-, skogs- och vattenbruket. Det fina i kråksången är att jordbrukets maskiner och sjöfartens fartyg väldigt lätt kan ställa om från fossil diesel till förnybara drivmedel – om bara styrmedlen är rimliga. 

Regeringen markerar själva att det inte är säkert att skattesänkningen blir av, det beror på ”det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.” En grund för denna reservation är att skattesänkningen urholkar statskassan med 560 miljoner kronor; medel som Tidöpartierna kan vilja använda till sådant de prioriterar högre – särskilt om invändningarna mot det nu liggande förslaget blir omfattande. Läs gärna konkreta förslag och ge dina egna!

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet