Efter Trafikverkets utsläppslarm: Så kan Sverige undvika dryga EU-böter
Bakom den torra titeln ”Vägtrafikens utsläpp 2024” döljer sig sprängstoff i Trafikverkets årsrapport: Trafikens klimatpåverkan ökade hela 18 procent jämfört med år 2023, den största ökningen på ett enda år någonsin. Klimatlagens 2030-mål är i akut fara och EU:s ESR-krav på Sverige är bara ”inom räckhåll”. Vilka är de viktigaste slutsatserna och vad ska Sverige göra för att slippa betala EU-böter och inte bryta mot lagen?
Debattartikeln publicerades först i Dagens industri 12 mars 2025
1. Elektrifieringstakten måste öka. Sverige litar nu på elektrifieringen för att klimatmålen, men medan andelen laddbara personbilar i nyregistreringen ökade med 25% globalt, så visar Trafikverket att den i Sverige minskade 2024, till 57 procent. Skrotningspremien är närmast meningslös och elbilspremien som kommer 2026 räcker inte långt eftersom den har en liten pott pengar och endast riktar sig till personer på landsbygd med låg inkomst. Dessutom lämnar rekordmånga nästan nya elbilar landet. Sammantaget behövs en politik som gör det lönt att köpa, leasa och hyra elbil, både ny och begagnad, och att köra den. Trafikverket visar att 2024 års sänkta priser på fossila drivmedel och den höjda skatten på el är fel väg att gå.
2. Komplettera eldrift med förnybart – särskilt för tunga fordon. Trafikverket visar att 84 procent av de nyregistrerade tunga lastbilarna 2024 var dieseldrivna, 9 procent gasdrivna och 7 procent eldrivna. För bussar var 70 procent diesel, 28 procent el och 2 procent gasbussar. Biodrivmedelsanvändningen i transportsektorn halverades 2024 från 19,2 TWh till 9,5 TWh medan elanvändningen ökade från 1,5 TWh till 1,9 TWh; i närtid får alltså förändringar av villkoren för biodrivmedel snabbt stor effekt. Klimatkraven för 2030 kräver mer elektrifiering men också att dieseldrivna fordon framförs på förnybar HVO (eller RME) och att tillgången på biogas för fordonsdrift säkras.
3. Reduktionsplikten behöver en förutsägbar ökning. Enligt Trafikverket är huvudskälet till Sveriges snabba utsläppsökningar att reduktionsplikten så kraftigt sänkts. Med mer fossilt i drivmedlen ökar klimatpåverkan samtidigt som Sveriges sårbarhet förvärras, eftersom fossil bensin och diesel per definition är importerade. Energimyndigheten, VTI, Naturvårdsverket, Trafikverket och 2030-sekretariatet anger alla att en stegvis höjning av reduktionsplikten är nödvändig för att nå EU:s 2030-krav, om än inte på den mycket höga nivå som tidigare beslutats.
4. Transporteffektivt samhälle. När Trafikverket listar hur transportsektorns utsläpp kan minskas, är den första punkten ”minskad trafik med förbränningsmotordrivna fordon”. Samma Trafikverket anger dock i sin senaste basprognos att körsträckan per capita ska öka med 12 procent från 2019 till 2045. Sådana prognoser riskerar att bli självuppfyllande, eftersom planering för ökad bilism ger förutsättningar för detta, menar Klimatkommunerna, Gröna Mobilister och 2030-sekretariatet som vill revidera basprognosen nedåt utifrån att körsträckan i bil per capita minskat drygt sex procent från år 2010 till år 2023.
5. Minimerad osäkerhet. Regeringen har uppdragit åt Miljömålsberedningen att se över de svenska 2030-klimatmålen så att de bättre harmonierar med EU:s klimatkrav. Klimatminister Pourmokhtari betonar att ”det är INTE syftet med denna utredning” att stryka några klimatmål och önskade kunna lägga denna diskussion bakom sig, men det finns ändå en oro att dagens tydligt styrande mål ersätts med en indikator om elektrifiering av fordonsflottan, som John Hassler föreslår. Det försämrar investeringsviljan i alltifrån biodrivmedelsproduktion till laddstolpar och inköp av elfordon, och politiken bör snarast markera att klimatministerns linje gäller.
Nästan på dagen samtidigt med Trafikverkets larmrapport kom irländska motsvarigheten till finanspolitiska och klimatpolitiska rådet med sin larmrapport; om Irland missar EU:s klimatkrav för 2030 väntar böter på minst åtta miljarder euro. Det är en viktig signal också till Sverige: Att inte uppfylla EU-kraven kan bli väldigt dyrt, och nyckeln för att klara kraven är att få ner transportsektorns utsläpp.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet
