Fler mil i bil men färre i lastbil – sanningen bakom statistiken
6 360 kilometer bil körde genomsnittssvensken 2024, en uppgång från 6 240 km året innan. Samtidigt minskade körsträckan per lastbil kraftigt 2024, till lägsta nivån sedan mätningarna startade år 2006 – allt enligt ny statistik som 2030-sekretariatet sammanställt. Men vad döljer sig bakom siffrorna – och vilken betydelse har de?
Debattartikeln publicerades först i Dagens industri 30 april 2025
Ju färre mil i bil, desto lättare att minska trafikens klimatpåverkan. Därför är det positivt att körsträckan per capita år 2023 minskat 6,4 procent sedan basåret 2010, och med hela 9,7 procent sedan år 2007 – och oroande med den tydliga uppgången i fjol. Förändringarna år för år tillbakavisar också den utbredda föreställningen att körsträckorna i bil inte går att påverka nämnvärt – eftersom uppgången så tydligt sammanfaller med att priserna på fossila drivmedel sänktes. Påståenden om att ”ingen kör bil i onödan” behöver kompletteras med en bild av att vi förstås använder en resurs mer om den är billig än om den är dyr.
Medan drivmedlen blivit mycket billigare, har priset för resor i kollektivtrafiken höjts betydligt snabbare än prisnivån i samhället i allmänhet. Tillsammans med att många inte vågar lita på att de kommer fram i tid om de tar tåget eller bussen, förstärker det trenden att allt oftare ta bilen. Därtill återgår många arbetsplatser till alltmer av krav på fysisk närvaro på arbetsplatsen. Därmed ökar arbetsresorna, som är särskilt belastande för trafiksystemet eftersom de till stor del sker i rusningstid.
2030-sekretariatet noterar att det på många håll saknas tydliga riktlinjer för vem som får jobba distans och när det inte går, och rekommenderar Sverige att följa Storbritanniens och Spaniens exempel och införa rätten att jobba distans någon dag i veckan – eller att arbetsgivaren skriftligt motiverar varför det inte går. Det skulle ge ökad tydlighet, bromsa trenden att på slentrian begära att medarbetarna är mer fysiskt på plats, och klart minska körsträckorna i bil.
Att ökade körsträckor betyder ökad klimatpåverkan förstärktes 2024 av den kraftigt sänkta reduktionsplikten som för dieselbilar innebär att varje kilometer ger uppemot 30 procent högre utsläpp än tidigare. En minskande andel nya elbilar och stor export av befintliga elbilar bidrar också till att bilparkens utsläpp inte minskar i den takt som en ren trendframskrivning hade gett.
För tunga transporter är situationen en annan. Körsträckan för tunga lastbilar har varit relativt konstant sedan år 2010, med en viss uppgång åren 2015-2017, följt av en minskning under pandemiåren och en återhämtning därefter. Svängningarna har dock varit mycket mindre än för körsträckorna i personbil. Den stora och överraskande förändringen sker år 2024, med 15 procent minskad körsträcka på ett enda år. Körsträckan för tunga transporter var ifjol den lägsta sedan 2030:s mätningar startade år 2006.
Den minskade körsträckan för tunga godstransporter gör det förstås lättare att klara klimatmålen eftersom utsläppen minskar, allt annat lika. För godstransporter på väg kan det uppnås genom mer samlastning och effektivare logistik – och en detaljerad granskning av statistiken visar att antalet körda mil med riktigt tunga lastbilar, över 26 ton, ökat successivt medan körsträckan i lättare tunga lastbilar minskat. Tyngre lastbilar har högre lastkapacitet, så det ger förutsättningar för bättre lastnings- och fyllnadsgrad, men andra indikatorer från 2030-sekretariatet pekar inte på att det skett. Snarare har fokus på e-handel med snabb leverans, fri frakt och fria returer haft motsatt effekt, förstärkt av väldigt billig fossil diesel.
Visserligen har byggrelaterade transporter minskat, men 2030-sekretariatet bedömer ändå att stora delar av minskningen beror på att utländska åkare tagit en större del av den svenska marknaden än förut. 2030-sekretariatet efterlyser mer tillförlitlig, aktuell och heltäckande statistik för cabotage, alltså när transporter utförs i ett annat land. För att bättre utröna hur det verkligen ligger till, kommer nu statistiken att inom projektet ReduCT samköras med data från användningen av tunga transporter i Skandinavien med norska Grön Landtransport och Rådet for Grøn Omstilling.
För politiken är den nya statistiken för körsträckor en viktig signal om att styrmedel behöver utformas så att det blir attraktivt att låta fossilbilen stå, till förmån för andra transportslag – eller att koppla upp sig. På den tunga sidan är det politikens uppgift att säkra att godstransporterna effektiviseras – inte att alltmer transporter utförs av utländska åkare.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet
