Fler och fler fastighetsägare börjar uppmärksamma orättvisan i fördelningen av parkeringsplatsernas kostnader. När platserna väl finns döljs de faktiska kostnaderna, ofta genom en subvention inbakad i hyran som smetas ut på alla boende oavsett bilinnehav, skriver Anna Lindén, mobilitetsansvarig, 2030-sekretariatet och Elisabeth Kalkhäll, vd, Gotlandshem.

Parkeringspolitiken måste moderniseras om vi ska klara bostadsbristen och bromsa klimatkrisen. Den som låter användaren betala vad en parkeringsplats faktiskt kostar kan sänka hyror och frigöra pengar till hållbart resande i stället för att stödja ett fortsatt beroende av den egna privatbilen. Fastighetsägare som vägrar inse detta sticker huvudet i sanden och bromsar utvecklingen.

Naturskyddsföreningen, Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen lanserar en rapport om detta på Aftonbladets debattsida. Feldimensionerade parkeringskrav ska inte få hämma bostadsbyggande, anser debattörerna. Ingen som flyttar in i ett nybyggt boende och inte har bil ska inte behöva betala grannens parkeringskostnad.

En parkeringsplats kan kosta flera hundra tusen kronor att anlägga och låser upp marken från annan användning. När platsen väl finns, ligger kostnaderna dolda, ofta ofullständigt betalda genom subventioner inbakade i hyran. På hyresavin kan det ligga en dold pott på flera hundralappar som varje månad går till att sänka priset för dem som hyr en parkeringsplats vid bostaden.

Subventionen smetas ut på alla boende oavsett bilinnehav eftersom fastighetsägaren inte vågar lägga dem enbart på användarna. Privat bilparkering ses som en gemensam nytta, likt trappstädning eller hiss, där alla boende förväntas vilja vara med och upprätthålla bilinnehavet – oavsett om man själv har en egen bil eller inte.

Men fler och fler fastighetsägare börjar äntligen uppmärksamma orättvisan i fördelningen av parkeringsplatsens kostnader. Gotlandshem har till exempel infört betalparkeringar för boende i sina 4000 lägenheter och samtidigt sänkt hyran för samtliga boende. Samtidigt förbättrades bokningssystemet och skötselbehovet inventerades. Detta är ett viktigt steg på vägen för att bilinnehavare måste börja betala för sin parkering och för att icke bilinnehavare ska slippa. Vi måste bort från synsättet att parkeringar och privat bilinnehav med självklarhet är en gemensam nytta.

I stället har vi mycket att vinna på att göra cyklar och delad mobilitet till en självklarhet. En bil står stilla 97 procent av tiden, fordon som delas används mer effektivt. Tid frigörs när man slipper serva bilen själv, och ytor som blir över när det privata bilinnehavet minskar kan göras om till cykelparkeringar.

Enligt rapporten kan tillgång till bilpool, ihop med närhet till service och kollektivtrafik samt cykel, och ett högre pris på privat parkering, bidra till att ändra vanor i hållbar riktning och behovet av egen bil kan minskas. Bilpoolerna erbjuder dessutom i dag ofta elbilar, vilket sänker klimatpåverkan och gynnar luftkvaliteten. Vid sidan av bilpooler finns i dag tjänster för att dela fordon mellan privatpersoner, vilket kan minska behov av egen bil ytterligare.

Så kom igen nu alla fastighetsägare. Rikta om pengarna till massor av härlig mobilitet för de boende och underlätta ett mer hållbart resande. Sänk hyrorna och låt användarna betala för sig. Det finns ingen gratis parkering.

Anna Lindén
ansvarig mobilitetsfrågor 2030-sekretariatet

Elisabeth Kalkhäll
VD, Gotlandshem 

 

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 13 oktober 2020

 

 

ANNA LINDÉN
2030-sekretariatet