Regeringens förslag på höjd reduktionsplikt är positivt men räcker inte för att klara EU:s ESR–krav eller Sveriges nationella 2030-mål, särskilt om höjningen kompenseras med sänkt skatt på fossila drivmedel. Det ger inte heller tillräcklig tydlighet kring vad som gäller framgent för att skapa en marknad för inhemsk biodrivmedelsproduktion. Att inkludera publik laddning i reduktionsplikten är i teorin positivt, men om inte nivån på reduktionsplikten successivt höjs så blir klimateffekten negativ eftersom laddningen tränger undan förnybara drivmedel och gör de fossila drivmedlen billigare. En successiv höjning föreslås, med återkommande kontrollstationer för att säkerställa att klimatmålen nås.
Det visar 2030-sekretariatets sammanställning av remissvaren på promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt 8KN2024/01751), med en närmast total enighet från myndigheter, branschorgan, intresseorganisationer och företag gällande hur reduktionsplikten behöver utvecklas jämfört med regeringens förslag. Nedan sammanställs remissvaren inom områdena måluppfyllelse, reduktionspliktsnivå, elkrediter, skatter och styrmedel, marknadsutveckling och uppföljning.
Läs hela sammanställningen här
MATTIAS GOLDMANN
2030-sekretariatet