Styrmedelsutredningen: Detta blir av – beroende på vem som vinner valet

Styrmedelsutredningens alla 771 sidor – vad blir av oavsett regering, vad gillas främst av Tidöpartierna, vad kommer oppositionen använda vid regeringsskifte och vad blir svårsmält för alla politiska styren – men kan behövas ändå.

Grönt ljus för både Tidö och rödgröna

Trots att hela tre ledande Tidö-företrädare direkt avvisade ”Vägen mot utfasning. Styrmedel för ett fossilfritt samhälle”, allmänt kallad styrmedelsutredningen, finns det en rad förslag och slutsatser som båda sidor av politiken bör kunna ta till sig:

1. Övergripande syn: Målen kan nås. Gapet till ESR-åtagandet beräknas till knappt 8 miljoner ton Co2e, vilket kräver en påskyndad elektrifiering men också mer biodrivmedel – åtgärder som utredningen konstaterar har starkt folkligt stöd. Utredningen anger också att 16 av 27 medlemsländer bedöms klara sina ESR-åtaganden, vilket stärker bilden av att det blir omfattande böter för de länder som inte klarar kraven. Det innebär också att det kan finnas utsläppsrätter från överpresterande EU-stater att köpa, men utredningen ser inte det som kostnadseffektivt jämfört med egna åtgärder i Sverige. Efter vissa konvulsioner bör denna övergripande bild kunna godtas av alla parter, som i grunden delar utredningens bild att ” Många företag i Sverige har byggt sin affärsmodell på en förväntan om skarpa styrmedel för att nå klimatmål.”

• Sänkt skatt på el. Mandell föreslår en generell skattesänkning på el med 20 öre/kWh, vilket skulle föra Sveriges nivå närmare våra grannländers. För att särskilt stimulera elektrifieringen av tung trafik, ska återbetalning av energiskatt för deras laddning ”analyseras vidare”, vilket är en besvikelse för Transporföretagen och andra som menat att detta kan beslutas nu, men det samlade paketet av ändrad beskattning på el bör alla partier kunna ta.

• Avståndsbaserad vägskatt. Mandells utredning är senast i en lång rad som föreslagit vägavgifter i någon form, vilket merparten av våra grannländer infört för tung trafik. ”Om Sverige inte inför ett avståndsbaserat system, skulle svenskregistrerade tunga fordon betala för att använda vägnätet nere i Europa, medan utlandsregistrerade fordon slipper betala för användningen av det svenska vägnätet”, konstaterar utredningen som också slår fast att Sverige om några år i princip tvingas införa vägavgifter av EU – jämte Luxemburg är vi ensamma kvar i det tidsbaserade Eurovignette-systemet. Regeringen utreder frågan internt, utformas förslaget smart är svensk åkerinärings positiva och klimateffekterna kan bli betydande.
  
• Smartare miljözoner. Miljöpartiet får återkommande backning på sina försök att införa miljözoner i Stockholm, men Stockholms Handelskammare, näringslivet och boende vill ha någon form av utsläppsbegränsningar i innerstäder. Utredningen vill ge att kommuner möjlighet att införa miljözoner för lätta och tunga lastbilar efter nederländsk modell, där det gett en mycket snabb omställning till eldrift. 

• Förlängda premier för tunga fordon. Utredningen vill förlänga premierna för el- och gasdrivna lastbilar och eldrivna arbetsmaskiner, i linje med vad Scania och Volvo pekat ut som nödvändigt med dagens låga dieselpriser. Om vägavgifter införs 2030 kan premien fasas ut.

• Ändrad fordonsbeskattning. Att förlänga malusbeskattningen från 3 till 5 år, sänka gränsen för när den inträder från 111 till 95 gram per kilometer och höja koldioxidbeloppet från 22 till 25 kronor per gram, påskyndar omställningen, förstärker statskassan och förväntas av marknaden. Det bör kunna ske oavsett vem som regerar. 

• Pumplagen stryks. Kravet på att större mackar ska ha ett förnybart drivmedel, vanligen E85 eller HVO100, är inte ”ändamålsenlig för att styra mot i princip nollutsläpp i transportsektorn”, och bör upphöra efter 2027. Det vore möjligt att istället argumentera för att det i dagens situation är särskilt viktigt att säkra tillgången på fossilfria drivmedel, men knappast någon kommer att ta fighten för pumplagen som troligen stryks enligt utredningens förslag. Också förslaget att avskaffa miljöklass 1-3 för bensin och diesel 2031 är väntat och bör bli av.

Grönt för de rödgröna, rött från Tidö

Utredningen har tagits emot mer positivt av de rödgröna partierna än av regeringspartierna. Flera centrala förslag genomförs troligen vid ett regeringsskifte, men inte om Tidö fortsätter styra:

1. Höjd inblandning av förnybart i fossilt. Utredningen kritiserar dagens reduktionsplikt för att den inte stimulerar att göra mer än lagkravet, har skilda system för biodrivmedel inom och utanför -plikten och utesluter flera drivmedel som är viktiga för framtiden (RFNBO, vätgas). Men ett smartare inblandningssystem är kostnadseffektivt, förutsägbart och ”kan fungera hela vägen fram till 2045 genom att gradvis sänka taket till noll eller nära noll.” Utredningen föreslår en reduktionsplikt på 21 % 2028, 23 % 2029, 25 % 2030 och höjda nivåer därefter som beslutas i kontrollstationer med fyråriga intervaller. Detta är huvudskälet till att Tidöpartierna avvisar hela utredningen, medan rödgröna kan godta detta om det kombineras med stärkt stimulans för svensk produktion, vilket utredningen inte alls berör. Att öka flexibiliteten i hur målen nås, införa pristak och -golv för att säkra en rimlig och förutsägbar merkostnad och att tillfälligt kunna pausa plikten bör göra den mer attraktiv för alla. 
   
2. Ingen nationell utsläppshandel. Regeringens tidigare utredare John Hassler föreslog nationell utsläppshandel för drivmedels klimatpåverkan, vilket klimatminister Pourmokhtari omfamnat eftersom det kan garantera att klimatmålen nås och ses som kostnadseffektivt. Men utredningen konstaterar att det tidigast kan införas efter 2030, då vi först måste veta vilka nya styrmedel EU inför och hur ETS2 slår, och att utsläppshandel ”skulle medföra högre pumppriser jämfört med ett inblandningskrav” Också Hassler har konstaterat att tiden antagligen sprungit ifrån förslaget, men Tidöpartierna kommer troligen att hålla fast vid det – särskilt om de i framtida opposition ska visa vad de vill ha istället för höjd reduktionsplikt.
   
3. Sämre villkor för förmånsbilar. Utredningen vill fasa ut nedsättningen av förmånsvärdet för elbilar, laddhybrider och gasbilar till 2031; stimulansen är för hög både jämfört med vad privatbilister får och jämfört med dagens merkostnader. Men förmånsbilisterna är viktiga väljare för Tidöpartierna, så förslaget landar bara väl hos de rödgröna.
   

Grönt för Tidö, rött för rödgröna

Trots att bilden av utredningen är att Tidöpartierna avvisar den, finns det flera betydande förslag som ligger mycket närmare deras politik än oppositionens:

1. Svagt om beteendeskiftet. Utredningen lägger ingen tyngd vid förändrade beteenden, och lägger inga förslag om t.ex. ändrade trängsel- eller parkeringsavgifter, stimulans för bildelning eller stöd till kollektivtrafiken. ”I den mån styrmedlen är samhällsekonomiskt motiverade bör de genomföras. Det måste dock avgöras från fall till fall” och ett par allmänna rader om stadsutveckling och cykling är allt utredningen har. Det landar dåligt hos de rödgröna som vill satsa mycket mer på beteendeskiftet än Tidöpartierna.

• Förlängd nedsättning på jordbruksdiesel. ”Nedsättningen av skatten på diesel innebär att incitamenten att minska användningen av diesel försvagas för de berörda verksamheterna”, konstaterar utredningen men föreslår ändå att den förlängs på obestämd tid. Det ska kompensera jordbruket för effekterna av att Sverige frivilligt vidgat ETS2 till att också inkludera jordbruket. Tidöpartierna har nyligen förlängd nedsättningen, medan rödgröna återkommande pekat på utredningen som föreslår att lantbruket istället får träffsäker stimulans för en påskyndad omställning. 

• Ingen intäktsåterföring. I utredningens granskning av hur acceptansen för omställningen kan stärkas, har de bl.a. utrett att återföra en årlig klumpsumma till hushållen, motsvarande intäkterna från ETS 2. Det är inte träffsäkert och kan försämra acceptansen, anger utredningen – svärsmält för delar av de rödgröna som gjort en stor poäng av just såna fee-and-dividend-system. Också olika riktade stöd avvisas eftersom de har stora gränsdragningsproblem, särskilt om de ges sektorsvis – bättre med sänkt skatt på el menar utredningen. 

Svårsmält för båda sidor

Mandells utredning har inte försökt stryka medhårs, tangerar vad direktiven medger och lägger flera förslag som är svårsmälta för både Tidöpartierna och de rödgröna:

1. Högre skatt på drivmedel. Utredningsdirektivet anger att ”påverkan på drivmedelspriser ska minimeras”. Mandell föreslår ändå att energiskatten på bensin och diesel höjs så att priset vid pump år 2030 stiger med drygt 3 kronor per liter jämfört med idag, som ett led i att nå ESR-kraven och ”ge de incitament till elektrifiering i närtid som skulle vara önskvärda för att på ett kostnadseffektivt sätt nå målen för 2045”. En viktig del i bedömningen är att Sverige nu har så mycket lägre priser på bensin och diesel än våra grannländer, vilket får negativa effekter. Utredningen konstaterar också att stimulans till eldrift är dyr för statskassan, medan att göra det fossila dyrare ökar statens intäkter. Men ingen sida av politiken vill gå till val på höjda drivmedelspriser bortom vad EU:s ETS2 innebär och (för de rödgröna) prishöjningen av mer biodrivmedel.

• Ge inte inköpspremier. Sveriges omställning har främst varit driven av premier och inköpsstimulans, men utredningen menar att det slår fel och får märkliga effekter som inköpskaruseller för att utnyttja premien på begagnade elbilar eller ökad export av nya elbilar till Norge och Danmark. ”Genom att införa en avståndsbaserad vägskatt med koldioxiddifferentiering för tunga godsfordon kan behovet av klimatpremier minskas.”, skriver utredningen i en typisk motivering till varför styrmedel bör rikta in sig på användningen. Också premien för begagnade elbilar pekas specifikt ut som olämplig. Men premier är politiskt oemotståndliga, regeringen gör en stor sak av sin elbilspremie trots att den främst finansieras av EU-kommissionen och den rödgröna oppositionen vill utvidga och förstärka den. 

• Avveckla koldioxidskatten. Utredningen vill att utgångspunkter för prissättning av koldioxidutsläpp ska vara att endast fossila utsläpp ska prissättas, prissättningen ska vara enhetlig, och utsläpp ska endast prissättas en gång”, och bedömer att koldioxidskatten varken fungerar så idag eller kan fungera så framgent. Därför föreslår de att koldioxid- och energiskatten slås samman till en energiskatt 2028, samtidigt med införandet av ETS 2. Inriktningen är typiskt nationalekonomisk, med enhetliga skatter som ett överordnat mål och ingen nostalgi för verktyg som Sverige varit världsledande inom. För politiken är koldioxidskatten ett välkänt, tacksamt verktyg och inte mycket talar för att man vill stryka den.
  
  
• Beskattade biodrivmedel. Utredningen är inne på att omvandla reduktionsplikten till en energimängdsbaserad kvotplikt från år 2031, föra in rena biodrivmedel som HVO100 och samtidigt avsluta skattebefrielsen för biodrivmedel. Det möter motstånd från aktörer som vill göra ett aktivt val och köra helt förnybart, från svenska producenter som gynnas av system där höga klimatprestanda premieras – och troligen från både Tidö och rödgröna, eftersom där varit eniga i att biodrivmedel ska vara skattebefriade och välkomnat EU:s besked om att Sverige kan göra så åtminstone till och med 2032. 
  

Sammantaget är Mandells utredning på sina 771 sidor gedigen, detaljerad och i hög utsträckning det grunddokument som kommer att användas kommande mandatperiod för att finna förslag som möjliggör att nå EU:s 2030-krav på Sverige. Ingen omfamnar allt, alla hittar något – och när helheten går förlorad blir frågeställningen till respektive sida: Vad vill ni då istället?

För ytterligare information, vänligen kontakta:

VD, Mattias Goldmann, mattias.goldmann@2030-sekretariatet.se

Kommunikationsstrateg, Sara Sekund, sara.sekund@2030sekretariatet.se