Ny statistik visar ökat bilåkande, försvårar klimatmålens uppfyllande

6 360 kilometer bil körde genomsnittssvensken 2024, en uppgång från 6 240 km året innan, visar ny statistik som 2030-sekretariatet sammanställt. Lägre drivmedelspriser bedöms vara huvudskälet, men också en fortsatt återgång till den fysiska arbetsplatsen kan spela in.

PRESSMEDDELANDE 24-04-2025

– Körsträckan per capita hade år 2023 minskat 6,4 procent sedan basåret 2010, och med hela 9,7 procent sedan år 2007. Den utbredda föreställningen att körsträckorna i bil inte går att påverka nämnvärt förefaller felaktig, vilket också blir tydligt med fjolårets ökning i samband med att priserna på fossila drivmedel sänktes, konstaterar Per Östborn, ansvarig för 2030-sekretariatets indikatorer.

Genomsnittlig körsträcka i personbil per capita:

Ökade körsträckor betyder ökad klimatpåverkan, särskilt när det nu samvarierar med att bilarnas utsläpp från ifjol kraftigt ökat per kilometer på grund av den sänkta reduktionsplikten. En minskande andel nya elbilar och stor export av befintliga elbilar bidrar också till att bilparkens utsläpp inte minskar i önskad takt. Därför är det angeläget att underlätta för människor att transportera sig på andra sätt än med egen bil.

– Medan drivmedlen blivit mycket billigare, har kollektivtrafiken blivit dyrare. Detta tillsammans med att många inte vågar lita på att de kommer fram i tid om de tar tåget eller bussen, gör att man allt oftare tar bilen, säger Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet. ”Nu behövs en tydlig stimulans till delat resande, förslagsvis genom det färdmedelsneutrala resebidrag som riksdagen redan beslutat men regeringen inte genomfört.”

2030-sekretariatet noterar också att många arbetsplatser återgår till alltmer av krav på fysisk närvaro på arbetsplatsen, med minskat distansarbete. Därmed ökar arbetsresorna, som är särskilt belastande för trafiksystemet eftersom de till stor del sker i rusningstid.

– Idag är det hela havet stormar om vem som får jobba distans och vem som inte får. Sverige bör följa Storbritanniens och Spaniens exempel och införa rätten att jobba distans någon dag i veckan – eller att arbetsgivaren skriftligt motiverar varför det inte går. Det skulle ge ökad tydlighet och bromsa trenden att på slentrian begära att medarbetarna är mer fysiskt på plats, säger Mattias Goldmann.

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet