Krönika: Runt Europas största ö med el-hyrbil
Går det här, går det överallt. Det var idén att försöka köra runt Europas största ö Sicilien i en eldriven hyrbil. Det börjar inte så bra. På Sicilien är det är mycket enkelt och billigt att hyra en liten bensindriven Fiat, och biluthyrning är en så stor affär att huvudsponsorn för Siciliens ledande fotbollslag Palermo FC är ett hyrbilsföretag. En elbil? Inte så lätt. Italien är så underutvecklat när det gäller elbilar att italienska vinter-OS 2026 skröt om att ha 20 procent elbilar – en siffra så låg att den skulle vara skamlig i de flesta andra delar av Europa. Och när Italien ligger efter, ligger Sicilien långt efter.
Även om många sicilianska uthyrningsföretag påstår sig ha elbilar, försvinner de mystiskt i det sista fasen av bokningen. Ett företag tar ut hela beloppet från mig, lovar att skaffa mig en elbil, men dagen före vår ankomst (med tåg förstås) avbokar de utan att motivera varför. Då är de stora hyrbilsbolagen räddningen. Den vänliga personalen på kontoret i Palermo ser till att jag får en elbil, fulladdad och redo att åka. Hyrbilskillens sista ord innan jag åker iväg: ”Jag tror inte att du kommer klara det”. Jag visar honom den ganska imponerande laddningskartan över Sicilien, han skakar bara på huvudet och låter mig förstå att kartan och verkligheten är två helt olika saker.
De flesta laddstationerna på Sicilien tillhör Enel, det nationella energibolaget. Deras app har de sämsta recensionerna jag någonsin sett; ”värdelös” är det snällaste ordet i kommentarssektorn. Globala Plugsurfing täcker större delen av laddningsinfrastrukturen, men med negativa kommentarer om att den inte fungerar. Enda laddningslösningen som verkar funka är Electra, som ger mig 50% rabatt på laddning när min fru också laddar ner appen, med ytterligare 50% för henne – men de har bara tre laddare på hela Sicilien. Nåväl.
Bilen då? En Volvo EX30, lite dyrare men oändligt mycket mer bekväm och säker än de lokala hyrbilsfirmornas små Fiat. Men räckvidden är bara drygt 30 mil, vilket betyder att vi måste ladda dagligen. Det visar sig vara fenomenalt.
Kör in i vilken siciliansk stad som helst med bil, och proceduren är den samma: Bege dig till antika stadskärnan med sina vackra gamla kyrkor, torg och marknader. Försök hitta en någorlunda laglig parkeringsplats. Ge upp – värst på sommaren, men även under lågsäsong är det nästan omöjligt. Förutom om du kör eldrivet. Nästan alla större parkeringsplatser har platser enbart för elbilar – och eftersom det inte finns många elbilar är de oftast tomma. Italienare som annars inte verkar respektera några trafikregler, låter dessa platser vara. Perfekt!
Det blir ännu bättre: större sicilianska städer har zoner där du behöver särskilt tillstånd för att komma in. Som turist har du inte sådana, så antingen parkerar du utanför eller tar risken att få rejäla böter. Vilka bilar är undantagna? Elbilarna förstås – logiskt eftersom de inte förorenar och bullrar mindre (utom när man tutar, men det gör faktiskt inte italienarna lika mycket längre).
Det är inte allt. När du bara parkerar din elbil utan att ladda är p-avgiften lägre än för en bensin- eller dieselbil. Inte överallt och bara om du orkar ta reda på hur; i Easypark-appen görs ingen skillnad.
Och vi har inte ens kommit till den bästa delen än. Laddningen. Även om en vecka och ett dussin laddningsstopp inte ger statistiska bevis, hittade vi alltid lediga laddare som alltid funkade. Mest använde vi Enels laddare, helt enkelt för att de finns överallt. Avgiften är 67 eurocent per kWh vid långsam laddning eller 75 eurocent för snabbladdning, i teorin 85 eurocent för ”superveloce” men vi hittade inga sådana i Sicilien. Dra av 20 procent om du laddar mellan 8 på kvällen och 7 på morgonen.
Kom ihåg att detta inkluderar parkering som ofta annars är dyr, men stanna inte för länge eftersom ”Straff för felaktig användning” träder i kraft en timme efter avslutad laddning. Med 10 eurocent per minut blir detta snabbt dyrt, vilket vi fick lära oss den hårda vägen en morgon – men åtminstone räknas inte natttimmarna. Därför välkomnade vi när snabbladdarna inte var särskilt snabba – ofta gav de under 50 kW vilket innebar att en full laddning kunde ta den timme vi ändå ville stanna.
Bensin och diesel är mycket dyrare i Italien än i Sverige, så det är klart lönsamt att köra på el. Ännu bättre på Sicilien, eftersom det är så bergigt. Alla dalar och kullar, och det mer än 3000 meter höga Etna, Europas mest aktiva vulkan, betyder att du åker nedför tillräckligt för att ladda upp rejält från bromskraften som alla moderna elbilar matar tillbaka till batterierna – vid flera tillfällen körde vi 20 kilometer bara på energin från nedförsbackarna. Och medan det ständiga bromsandet i italiensk stadskörning bara är ett irritationsmoment i andra bilar, så fyller det åtminstone på batterierna i elbilen. Dessutom innebär elbilens ”full effekt direkt” att du säkert kan köra om de lastbilar som andra sitter fast bakom.
Saknar du något om klimatet? Sicilien har sin egen energimix, med 22 procent solel, 18 procent från vindkraft och resten mestadels från naturgas. Enel, där vi laddade mest, hävdar att de är världens största privata energibolag med en utsläppsminskning på 80 % mellan 2017 och 2030 – mycket för att de stänger ner gamla kolkraftverk. Sån el vill jag ladda!
När jag lämnade tillbaks el-hyrbilen efter en vecka frågade killen på hyrfirman ivrigt om det gick att köra runt Sicilien helt elektriskt. Till hans heder tog han bristen på äventyrliga missöden väl och lovade att börja råda folk att hyra elbilar. Det är också mitt råd.
Läs mer historier om att hyra elbil här
Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet
mattias.goldmann@2030-sekretariatet.se
