Engagemanget lever – 7 av 10 vill beskatta klimatpåverkan hårdare
I dessa oroliga tider finns det en risk att klimatarbetet stannar av – och att man som företag, organisation eller individ känner sig ensam i sitt engagemang, omgiven av skeptiker. Då är det särskilt värdefullt att svart på vitt och med mängder av fakta få klart för sig hur det svenska klimatengagemanget ser ut. Naturvårdsverkets och New Republics nya ”Allmänheten om klimatet” ger huvudsakligen positiva svar, viktiga att ha med sig i det fortsatta arbetet.
Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri 5 februari 2025
1. Nästan inga klimatskeptiker. Nästan alla förstår att klimatförändringarna sker och att vi påverkas. 93 procent tror att vi nu eller i framtiden påverkas av klimatförändringen. Nivån är stabil över tid och det finns en tydlig majoritet för detta hos alla partiers väljargrupper, alla åldergrupper och både män och kvinnor. Hela 59 procent anser dessutom att det är mycket viktigt att sätta in åtgärder för att möta klimatförändringen, samma andel som i förra mätningen från år 2021.
2. Minskad tilltro till Sveriges roll. 42 procent svarar ”Ja, absolut” på frågan ”Tror du att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen?”. Det är den lägsta andelen någonsin i alla de 12 mätningar om gjorts sedan år 2002. Andelen som svarar ”Nej, inte alls” eller ”Nej, knappast” är också rekordhög med 23 procent – men trots skiftet ser alltså långt fler att Sverige har en roll än att vi inte har det.
3. Tydligt mandat till politiken. Ibland sägs att politiken inte har mandat att göra mer i klimatarbetet, men hela 57 procent tycker att ”Ambitiös svensk klimatpolitik” är mycket eller ganska viktigt, bara 17 procent tycker det är oviktigt. Svenska folket är också tydligt positiva till statliga styrmedel som verktyg för att begränsa klimatpåverkan. Att hela 9 av 10 är positiva till information till hushållen kanske inte förvånar – den kan man ju bara välja bort om man inte är intresserad. Men drygt 7 av 10 är också positiva till ökade skatteskillnader utifrån klimatpåverkan och lika stor andel är positiva till att förbjuda varor och tjänster med hög klimatpåverkan – andelen har rentav ökat de senaste åren.
4. Konkreta förslag välkomnas. 75 procent av tycker att det är bra eller ganska bra att skattemedel används för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp. Andelen är stabil över tid, men det har skett ett tydligt skifte över tid i att andelen ”bra” minskar till förmån för ”ganska bra” – kanske en signal till politiken att vara tydlig med vad medlen går till. Medborgarna är klart positiva till en lång rad klimatsatsningar; 8 av 10 till statlig finansiering av kollektivtrafik och 7 av 10 till att staten finansierar cykelbanor – bådadera sådant staten knappt alls gör idag. Lika många är positiva till statligt stöd till förnybara bränslen och till omställningen till fossilfri industri, medan 6 av 10 är positiva till att staten finansierar koldioxidlagring från industrier med stora utsläpp – tvärtemot vad man kan tro så vill alltså de flesta se konkreta åtgärder snarare än att gräva ner problemet. Att sex av tio är positiva till statlig finansiering av laddinfrastruktur pekar också på att vi vill att staten bidrar även när vi inte själva gagnas – bara en av tio har ju laddbil.
5. Företagens klimatarbete välkomnas. Svenskarna är generellt positivt inställda till att företag arbetar med att begränsa klimatförändringen. 7 av 10 respondenter föredrar att köpa varor och tjänster från företag som arbetar med att begränsa klimatförändringen. Resultatet ligger i linje med mätningen 2021. 7 av 10 är också villiga att betala mer (i frågan 5 procent mer) för varor och tjänster från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen. Detta resultat är oförändrat jämfört med den föregående mätningen. 5 av 10 anser att företagens kostnader för att orsaka klimatpåverkande utsläpp bör öka, en liten ökning jämfört med 2021.
6. Alla bidrar. Respondenterna har svarat på vad de gjort i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan – och alla nämner något. Nio av tio har källsorterat mer, återanvänt saker, minskat sin energianvändning och förebyggt matsvinn. 7 av 10 har valt transportmedel som minskar klimatpåverkan, en klar ökning sedan 2021, vilket är ännu tydligare för kollektivtrafiken: 72 procent kan tänka sig att åka mer kollektivt, mot 53 procent 2021. Också andelen som svarar ja på att ställa bilen till förmån för cykel eller elcykel när resan är under 5 km är rekordhög, 73 procent. Elbilen är en vattendelare; rekordhöga 31 procent kommer absolut välja den nästa gång men andelen som inte alls kan tänka det är också rekordhög med 17 procent. Hela 84 procent kan också tänka sig att köpa färre saker, bara 15 procent kan inte tänka sig det.
7. Omställningen kostar. Det främsta hindret för omställningen är att klimatvänliga alternativ oftast är dyrare, vilket 8 av 10 svarar, medan 7 av 10 menar att deras invanda beteenden utgör ett hinder och 6 av 10 anger att de hindras av samhället som helhet inte gör mer. Att prissignalerna är fel avspeglas också i att 6 av 10 anger att en höjning av bränslepriser vid pump med 1,50 kronor per liter ger ingen eller liten minskning av klimatutsläppen i Sverige.
8. Kliv fram, forskare! På frågan hur vi helst tar emot klimatinformation, vill flest helst ta emot informationen från forskare, före myndigheter och media. Bara sju procent vänder sig helst till föreningar och partier – en klar varningssignal till organisationssverige.
9. Desinformation påverkar. I årets undersökning fick svenska folket för första gången värdera effekter av desinformation och felaktig information. Nästan 3 av 10 svarar att sådan information ”absolut” hindrar oss från att nå Sveriges klimatmål, 4 av 10 svarar ”till viss del” och 2 av 10 ”i begränsad utsträckning”. Bara 1 av 10 svarar att den inte alls har någon påverkan. Denna desinformation är troligen också en del i att andelen som anser sig sakna information om hur deras egen klimatpåverkan kan minska ökar, från 3 av 10 i förra mätningen till 4 av 10 nu.
10. Ett klimatbättre samhälle är bättre. I debatten framställs ibland klimatomställningen som en uppoffring, men endast 2 av 10 menar att livskvaliteten skulle påverkas till det sämre i ett klimatanpassat samhälle. 71 procent tror att deras livskvalitet skulle vara bättre eller oförändrad i ett helt klimatanpassat samhälle.
Många siffror? Då är detta ändå långtifrån allt, botanisera gärna mer i materialet – men det viktiga är kanske inte de enskilda siffrorna utan helheten. Och när man zoomar ut från procenttalen, blir bilden entydig och klar: Klimatomställningen har starkt stöd, vi vill vara delaktiga och vi förväntar oss att politiken levererar.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet