13 oktober, 2025

Så vill oppositionen ställa om transporterna – partvis genomgång av budgetmotionerna

Regeringen har i sin budgetproposition lagt sina förslag för statens prioriteringar kommande år. Eftersom Tidösamarbetet har egen majoritet i riksdagen, kommer dessa förslag i allt väsentligt att klubbas igenom under hösten. Vi har tidigare analyserat betydelsen för transportsektorn, inklusive att EU:s klimatkrav och Sveriges klimatmål för 2030 inte uppnås, men att gapet minskar.

Nu har samtliga oppositionspartier lagt sina motförslag i form av partivisa budgetmotioner. För 2026 får förslagen begränsad betydelse, men de visar vilken politik respektive parti vill driva efter valet om de får chansen. Därför är en sammanställning värdefull, partivis med analys och slutsatser i slutet av dokumentet.

Socialdemokraterna

Inom transportområdet föreslår Socialdemokraterna en rad satsningar utöver regeringens förslag:

Industriklivet förstärks med 500 miljoner kronor, för att stimulera gröna industriinvesteringar och skapa trygga jobb. 300 miljoner kronor anslås för att investera i framtidstekniker som AI och avancerad industriteknik, i samarbete med näringslivet och 100 miljoner till Vinnova för att stärka utveckling av ny teknik.

Utvidgad elbilspremie med 100 miljoner kronor extra för att underlätta för hushåll på landsbygden att köpa eller leasa elbil.

Transportinfrastruktur ska byggas ut och rustas upp för att stärka det civila försvaret, med kapacitetsökningar på viktiga sträckor så såsom Malmbanan.

Järnvägs- och vägunderhåll: 100 miljoner kronor extra anslås till Trafikverket för egen maskinpark och mer arbete i egen regi.

Upprätthållande av nattåg, flyglinjer och andra kommunikationer som är kritiska för samhällsberedskap och regional tillgänglighet förstärks med 300 miljoner kronor, för utökad upphandling av driften.

Gratis kollektivtrafik för unga. I ett första steg föreslås ett anslag på 750 miljoner kronor för gratis kollektivtrafik för 12–19-åringar i grundskola och gymnasiet på kvällar, helger och lov, samt för heltidsstudenter upp till 24 år vid universitet/högskola under terminen.

Läs hela motionen här

Centerpartiet

Centerpartiet anger att deras förslag sammantaget minskar de klimatpåverkande utsläppen med 8 miljoner ton CO₂ till 2030, så att ESR-målet nås. Det ska ske genom:

Upphandling av produktion och lagerhållning av inhemska biodrivmedel, med betoning på skogens restprodukter, utifrån Bioekonomiutredningens förslag. Det ska ske fram till 2030, för bilar, lastbilar och helt fossilfritt flyg, med fokus på utsläppsminskningar och totalförsvarets energioberoende. Målet är att ersätta hälften av all fossil diesel till 2030 och att flyget ska vara fossilfritt 2030. Det förväntas ge en utsläppsminskning på nära 6 miljoner ton till 2030.

Industriklivets anslag fördubblas, liksom bemyndigandet från 3,85 mdr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Fokus är på att gynna ny teknik, gröna investeringar, laddinfrastruktur och miljöfordon.

En task force för järnvägen skapas, för att utanför ordinarie underhållsplan bygga bort de brister som drabbar tågresenärerna mest i form av förseningar, ofta signal- och växelfel.

Satsningar på nattågstrafik. Nattågen från Västsverige till Jämtland ska återupptas, med upphandlad tågtrafik.

Miljöbilsbonus införs, på 50 000 kronor eller 1500 kronor i månaden för leasing, för elbil, hybrid eller gasbil, ny eller begagnade. Först till kvarn, men med prioritet för personer som bor i landsbygdskommuner. Under mandatperioden väntas minst 500 000 fler personer kunna nyttja bidraget, med 2,5–3 miljoner ton minskade klimatutsläpp till och med 2030.

Lätta och tunga lastbilar ska få enklare bonusar och förstärkta incitament, med förlängd och förenklad premie för ellastbilar och minskad administration för alla premier. Differentieringen av eurovinjetten och utformningen av miljözoner ses över, så att omställningen av lastbilsflottan förstärks maximalt.

Trängselavgifter höjs och breddas, för att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken och få fler att välja ett kollektivt färdmedel.

Nedsättningen av energiskatt på naturgas som används som drivmedel tas bort, vilket ökar de statliga inkomsterna med 230 miljoner kronor årligen 2026–2028.

Läs hela motionen här

Miljöpartiet

Elbilspremie införs på 70 000 kronor, motsvarande 1 900 kronor i månaden i 36 månader, riktat till hushåll med lägre inkomster som bor i landsbygd eller i områden med sämre tillgång till kollektivtrafik – alltså samma inriktning som regeringens förslag. Begagnade och nya elbilar under 550 000 kr berättigar till stöd, med leasingkostnad 1 500 kr i månaden. en miljard kronor avsätts 2026 och stödet skalas upp över tid. Därtill införs en klimatbonus på 50 000 kr för el- och gasbilar med inköpskostnad upp till 399 999 kronor, 30 000 kr om inköpskostnaden är 400 000- 550 000 kr.

Klimatpremien för tunga fordon förstärks med 300 miljoner årligen för att åter inkludera stadselbussar och 200 miljoner kronor med fokus på lätta ellastbilar. Totalt förstärks anslaget med 1,6 miljarder över tre år och satsningen permanentas till 2030.

Konvertering av fossilbilar till eldrift får marknadsintroduktionsstöd för på 60 000 kronor eller maximalt 80 % av konverteringskostnaden. Halva konverteringskostnaden ges till konvertering av fossilbilar till biodrivmedel och biogasdrift. Kostnad 200 miljoner kronor under 2026.

Investeringsmedel: Utöka Klimatklivet med 2,5 miljarder kronor per år i tre år, förläng satsningen till 2030. Förstärk Industriklivet med tre miljarder 2026.

Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel införs, med tre miljarder kronor 2026-2028.

Utbyggd laddinfrastruktur, biogas och vätgas längs större vägar samt för laddning i villa, bostadsrätt och hyresrätt. Får 400 miljoner mer än i regeringens förslag.

Investeringsstöd för utvecklad kollektivtrafik införs för huvudmännen, på 4 miljarder kronor. Finansieringen av ett nationellt biljettsystem återställs, en kollektivtrafikmyndighet införs. Regionala tåglinjer ges ett tillskott på 197 miljoner kronor genom upphandlade trafikavtal. Nattåg Göteborg-Norrland och nattåg till Trondheim upphandlas, liksom tågtrafik ut i Europa, för 30 miljoner kronor 2026 och 95 miljoner kronor till 2027 respektive 2028.

Järnvägssatsning med nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping, dubbelspår på nya Ostkustbanan, utbyggnad av Norrbotniabanan, Malmbanan samt Oslo–Stockholm, totalt 18 miljarder kronor extra 2026 och fortsatt satsning därefter.

Sverigekort införs för resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Anslag 11,1 miljarder kronor 2026.

Ett vägtrafikminskningsmål införs, med uppdrag åt Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle och ta fram en plan för ökad transporteffektivitet, med fler verktyg för kommunernas arbete med detta mål.

Stärk länsstyrelserna. Det regionala arbetet med energiplanering och klimatomställning stärks med 20 miljoner, bl.a. för samordning och stöd till näringslivet.

Läs hela motionen här

Vänsterpartiet

Förstärkt transportinfrastruktur: Inför ett statligt investeringsstöd om 4 miljarder kronor 2026 till stöd för att stärka transportinfrastrukturen, t.ex. genom att bygga ut kollektivtrafiken, inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.

Järnvägssatsningar: Avsätt 3 miljarder kronor 2026 för att åtgärda underhållsskulden inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur. Investera 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad. Inom ramen för försvarsuppgörelsen ska minst 9 miljarder kronor under 2026 gå till att åtgärda underhållsskulden av järnvägen, till investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur och till att stärka elöverföringskapaciteten.

Sverigebiljett: Inför en rikstäckande Sverigebiljett med obegränsade resor med kollektivtrafik för 450 kr per månad. 2,5 miljarder kronor avsätts som första steg för att halvera biljettpriser och öka tillgängligheten.

Klimatklivet: Öka statliga insatser för att stärka den gröna omställningen inom industrin, jordbruket och transporter och för cirkulär ekonomi med 2,5 miljarder kronor 2026.

En klimatinvesteringsmyndighet inrättas som ges i uppdrag att planera, samverka och strukturera det gröna investeringsprogram som partiet föreslår.

Reseavdraget ska bli färdmedelsneutralt och avståndsbaserat, beloppsgränsen ska inte höjas.

Vägskatt för personbilar ska utredas, geografiskt anpassat, en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg införas och flygskatten återinföras.

Läs hela motionen här

Analys

Analys

Vid en genomgång av de fyra oppositionspartiernas budgetmotioner relaterat till Sveriges 2030-klimatmål och EU:s ESR-krav, drar vi följande centrala slutsatser:

Större utsläppsminskningar från transportsektorn än i regeringens förslag. Alla fyra oppositionspartier är tydligt kritiska mot att klimatpåverkan ökade 2024 och att utsläppsgapet gentemot klimatkraven för 2030 är betydande.

Järnvägen i fokus. Alla fyra partier satsar extra på att förbättra järnvägen jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet har den mest omfattande satsningen, inklusive nya stambanor och utbyggnad av bl.a. Norrbotniabanan, Malmbanan och Oslo–Stockholm – förslag som i huvudsak gäller den nationella planen som ju hanteras separat. Centerpartiet lanserar ett nytänk i form av ett “task force” som snabbt ska kunna lösa de brister som ger upphov till mest förseningar.

Kollektivtrafiken gynnas. Det finns inga förslag på ny “kollektivtrafikmiljard” eller liknande, men Mp och V föreslår ett “Sverigekort” för obegränsad pendling med kollektivtrafiken ungefär som i Tyskland föreslås av Mp och V. S föreslår gratis kollektivtrafik för unga, med halverade kostnader i ett första steg.

Elbilsstöd stärks. Vänsterpartiet sticker ut genom att inte ha något förslag på hur elbilar ska gynnas, vilket de tre andra partierna har – alltså utöver regeringens förslag på premie för låginkomsttagare i glesbygd. C och Mp föreslår också utökat stöd till eldrivna tunga fordon, Mp också för gasdrift. Mp föreslår vidare ett särskilt stöd till konvertering från fossildrift till el och förnybart.

Klimat- och Industriklivet stärks och förlängs. Mp och V vill förstärka Klimatklivet med 2.5 miljarder kronor och förlänga det till 2030. C, S och Mp vill förstärka och förlänga Industriklivet. Skrivningar om vad förstärkningarna ska leda till ryms inom respektive stöds nuvarande utformning.

Totalförsvarskoppling. Särskilt Mp och V lyfter att de ökade satsningarna på försvaret till stor del ska handla om upprustad infrastruktur, med järnvägen i centrum.

Saknas: Reduktionsplikt, skrotning. Inget av partierna vill uttryckligen höja reduktionsplikten, även om analysen görs att sänkningen lett till ökad klimatpåverkan. Inte heller föreslår något av partierna en annorlunda utformad skrotningspremie, trots att den befintliga som löper ut 31 oktober blivit så utskälld.

Störst skillnad: Omfattningen. En viktig skiljelinje mellan de fyra oppositionspartierna är omfattningen på förslagen. C och Mp har de mest omfattande förslagen räknat i hur stora de ekonomiska satsningarna är och hur stora utsläppsminskningar det bedöms ge. De anger att deras förslag räcker för att nå ESR-målen, medan S och V inte har så tydliga utsläppsberäkningar

Störst betoningsskillnad: Biodrivmedlen. En stor skillnad i hur man lägger sitt fokus och var man har sin tilltro gäller biodrivmedlen. Alla fyra partierna har en positiv inställning till dem men endast Centerpartiet lyfter fram dem starkt – deras förslag till upphandling av biodrivmedel för att stärka svensk produktion och få ner priserna är den största enskilda satsningen på klimatområdet.

Störst konfliktrisk Transporteffektiviteten. En potentiellt mer svårlöst skiljelinje gäller ökad transporteffektivitet. Det betonas av Miljöpartiet som har konkreta förslag på vägtrafikminskningsmål enligt norsk modell. Vänsterpartiet vill styra med vägavgifter men har övergripande resonemang och förslag om utredningar snarare än skarpa åtgärder. Varken Centerpartiet eller Socialdemokraterna har något förslag om att trafiken ska minska.

Möjligheter till samverkan: Goda. I tider då olika regeringsalternativ diskuteras, kan man neutralt konstatera att det avseende transportsektorns omställning är mer som förenar de fyra oppositionspartierna än som skiljer dem åt. Omfattning och ambitionsnivå skiljer sig åt och några frågor betonas olika, men svårare oenigheter än så här har man kunnat förhandla sig igenom.

För regeringen finns det kortsiktigt inte stor anledning att fästa sig vid förslagen som oppositionen lagt; man har med Tidösamarbetet egen majoritet för sina förslag och inget från oppositionen är utformat specifikt för att locka över Sverigedemokraterna eller någon tvekande liberal. Men räkna med att de mest populära förslagen från oppositionen kan få någon slags motsvarighet från regeringen, antingen i den sista vårbudgeten innan valet eller i valmanifesten för nästa mandatperiod.

Sammanställt och analyserat av Sara Sekund & Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

Mattias Goldmann

2030-sekretariatet