Norgeresan – ett nytt kapitel på Arendalsuka

Almedalsveckan och 2030-Arenan är en självklar höjdpunkt för 2030-sekretariatet. Men med det EU-finansierade SEALS-projektet har norska Arendalsuka blivit en självklar plats för presentationer, idéutbyte och benchmarking. Här är de sju främsta slutsatserna från årets Arendal!

1. Omställningen fortsätter – nu med tunga fordon. Norge beslutade i bred politisk enighet att nå 100% elbilar i nybilsförsäljningen 2025. Ingen lag stiftades men incitamenten utformades efter målet, och Norge nådde 95,9% 2025, skyhögt över tvåan Danmark på 68,5%. Nu tas nästa steg; alla nya lastbilar ska vara utsläppsfria 2030. Samma tillvägagångssätt: Ingen formell lag men ett brett politiskt handslag som skapar trygghet för marknaden, och incitament som gynnar föregångare. Ellastbilar släpps in i bussfilen, slipper bompengen… stimulansen har många komponenter och kommer att skärskådas för att inspirera andra.

2. Nyfikenheten är stor på Sverige – men man är inte imponerad. Liksom på Almedalen, så består Arendalsuka av politiskt överintresserade medborgare. Alla har koll på att det snart är val i Sverige, de flesta vet att opinionsmätningarna tyder på att det blir skifte. Men att det är val samtidigt till riksdag, region och kommun – det överraskar. Och medan man har koll på Sverige för att det är det största grannlandet och en viktig exportmarknad, så är man inte nödvändigtvis imponerad. Särskilt på klimatområdet, där det inte undgått någon att vår elbilsandel av nyförsäljningen inte ens är hälften av Norges, eller att vår regering skryter om billig bensin medan de skryter om många elbilar.

3. Oljan delar landet. Oljefonden, formellt Statens pensjonsfond utland, slår nya rekord och Norge har tjänat många miljarder extra på krigen som pressat upp oljepriserna. Men många menar att det är närmast blodspengar som borde gå till Ukraina – eller åtminstone till att återställa det internationella biståndet som urholkats kraftigt på senare år. Alla vet att oljan är dålig för klimatet, förstås, och de flesta tycks dela bilden att oljepengarna gör nationen farligt tillbakalutad och hämmar innovation – men att faktiskt ställa om ekonomin är en annan fråga. Norge är en förebild i sin egen omställning, ta efter den, är budskapet från många, men rösterna som vill se ett slut på oljeepoken tycks fler och högre i takt med att klimatlarmen blir allt mer akuta. Blickarna vänds i ett första steg mot landbaserad vind- och vattenkraft.

4. Resiliens och sårbarhet där som här. Kanske är Norge som långvarig Nato-medlem och med en historik av nazitysk ockupation mindre yrvakna än Sverige inför behovet av ökad resiliens och minskad sårbarhet? I vart fall är diskussionen liknande den vi har, men mindre hetsig och mer lösningsfokuserad. Varenda dumhet kan inte kallas resiliens och redundans, stora militärsatsningar präglas av dual use-inriktning där också det civilas vardagsbehov finns med. Samtalen vi deltar i om tunga transporters resiliens vid kris och krig är snabbt nere på konkreta paragrafförändringar och exakta förebilder att ta efter.

5. Hela landet ska med. Norge har bara drygt hälften så många invånare som Sverige, men långt fler kommuner – hela 357 mot våra 290. Och kommunerna är starka, de behåller intäkterna från vind- och vattenkraft, tar själva initiativ till ”bompeng” eller trängselskatt och ska nu få införa miljözoner om de vill där enbart avgasfria fordon får köra. I Oslo finns en bred politisk enighet om att införa nollutsläppszoner för innerstadstransporter, och nu räknar man på kostnaderna samtidigt som man pushar för ny teknik som drönare och robotar. Såna möjligheter skapar nog avundsjuka hos svenska kommuner, och ger ett annat driv för omställningen. Det är en viktig anledning för den kommande riksdagsmajoritetens olika utskott att snabbt besöka Norge – och att läsa vår Norge-rapport!

6. Energi-otålighet. Liksom i Sverige hämmas det norska näringslivet av brist på energi, särskilt effekt i elnätet. De kommande tio åren ska regionala elnät växa med 70 procent av dagens maxkapacitet, som har byggts upp under mer än hundra år. Hälften av behovet löser Norge möjliggöras genom bättre utnyttjande och förnyelse av det befintliga nätet, resten blir bra benchmark för Sverige i form av snabbare tillståndsprocesser, större legitimitet för investeringar och en debatt som tydligare lyfter vinster i form av ökade exportintäkter, fler jobb och bättre resiliens.

7. Nordisk samverkan – när Sverige vill. Norge är i praktiken med i EU till ungefär 80%, säger de flesta bedömarna vi pratar med. Vi är båda med i Nato. Förutom oljan har vi liknande näringsliv, geografiska utmaningar, språk, historik… Gång på gång de senaste åren har det funnits propåer om fördjupat samarbete; ibland nordiskt, andra gånger skandinaviskt, någon gång bara Norge-Sverige. Men, säger de vi talar med, Sverige har inte varit intresserade, utan har prioriterat annat. Oavsett regering efter valet vill vi se en ändring på det: Vi vill vara fler svenskar på Arendalsuka och ha fler norrmän på Almedalens 2030-Arena!

Vill du veta mer?

2030-sekretariatets Norge-rapport

SEALS-projektet för eldrivna, autonoma tunga transporter i Skandinavien

2030-Arenan i Almedalen

Kontaktpersoner