Så kom Taxonomin, det finansiella regelverket för hållbara investeringar. Degen är ett naivt lappverk från finanssektorn, garneringen en rad politiska kompromisser. En finansiell kladdkaka med dålig bismak.

Våra framtida styrmedel bestäms i EU under 2021. EU:s klimatlag som nu klubbats igenom gör att alla klimatrelaterade direktiv ska revideras, och en del nya tillkommer.

På det finansiella området har taxonomin landat i ett slutgiltigt förslag. Förslaget skall nu diskuteras av EU-parlamentets utskott, och inom kort får vi en trepartsförhandling mellan medlemsländerna, parlamentet och EU kommissionen. Det är i denna trepartsdialog som den slutgiltiga Taxonomin förhandlas fram.

Taxonomin har arbetats fram av den finansiella sektorn under de senaste tre åren. Det har skett i isolering, och slutprodukten rimmar dåligt med den beslutade politiken. Investeringar styrs i hög grad av förväntningar på framtida utveckling, och finansiella villkor för olika investeringar. Vi är just nu inne i en period av stor osäkerhet, något som syns i industrins ovilja att investera i klimatsmarta lösningar på transportområdet.

Mycket kritik har förts fram från lobbygrupper med diametralt olika åsikter, men låt oss hitta en gemensam nämnare.

  1. Taxonomin går längre än politiska beslut.

EU-parlamentet lär reagera på att resultatet av uppdraget som parlamentet (tänk riksdagen) gett kommissionen (tänk regeringen) går långt utöver vad EU-parlamentet beslutat. På område efter område har finansanalytikerna tagit sig friheter som inte alls ligger i linje med den långsiktiga politiken. Eftersom finansmarknadens makt är så stor styrs vi inte längre av våra folkvalda utan av bankernas representanter.

  1. Taxonomin bryter med redan tagna politiska beslut

Ett direktiv som beslutats i EU skall införas i medlemsländernas lagar 18-24 månader efter beslut. Flera direktiv på transportområdet arbetar Sverige in under 2021, men Taxonomin kommer med nya besked.

Clean Vehicle Directive, ute på remiss i Sverige nu, slår fast vilka krav som skall gälla för statlig upphandling. Taxonomin föreslår nu helt andra krav med resultatet att finansiella bidrag till upphandlingar inom svenska myndigheter stoppas. Det drabbar inte minst svenska buss- och lastbilstillverkare.

I förnybartdirektivet sätter EU sin största förhoppning till grödebaserade drivmedel, men taxonomin anger att dessa inte får kallas hållbara. Det drabbar den svenska reduktionsplikten då finansiella bidrag till dessa drivmedel försvinner. Grödebaserade biodrivmedel, som etanol och rapsdiesel, utgör den största delen av biodrivmedel i Europa.

  1. Taxonomin är inte teknikneutral

Finansanalytikerna bakom Taxonomin menar att den bygger på vetenskap, men kraven på olika fordon och biodrivmedel är inte teknikneutrala. Vissa tekniker gynnas, andra motarbetas, även om utsläppsnivåerna från dessa drivmedel kan vara lika. Ett rimligare alternativ hade varit att komma överens om tydliga utsläppsvärden för olika drivmedel, precis som EU gjort i förnybartdirektivet.

För att summera: taxonomin går på tvärs mot den politiska inritningen, den bryter mot mödosamt framförhandlade demokratiska beslut och den är långt ifrån teknikneutral. Inom de områden där diskussionen är svår, naturgas och kärnkraft, valde kommissionen att skjuta upp de besluten tills diskussionen lugnat ned sig. En bra taktik för den som önskar slippa den politiska debatten för att få som de vill.

Gör om, gör rätt. Utgå från den demokratiskt beslutade långsiktiga inriktningen, bygg en stegvis utveckling mot allt bättre teknologier och behåll en strikt vetenskapligt baserad teknikneutralitet.

Här kan ni se våra kommentarer i sin helhet:

Mer om taxonomin, och 2030-sekretariatets analys

Taxonomin är ett regelverk som styr vilka investeringar som ska få kallas hållbara, och styr därmed var EU:s fonder och andra hållbara investeringar skall riktas. Vår grundsyn är positiv. Vi behöver få med finanssektorn i omställningen, och vi behöver sätta press på våra investeringar. Därför är det förödande om exempelvis grödebaserade drivmedel, som idag utgör 70 procent av alla biodrivmedel i Europa, inte får denna klassificering. Lantmännens etanolproduktion har en minskad klimatpåverkan med 90 procent. Är inte det hållbart?

På sikt kommer elektrifieringen av lätta fordon att spela en mycket stor roll. Sverige ligger långt fram med över 30 procent av nysålda fordon, och andelen kommer att öka. Men även med en 70 procentig andel laddbara fordon, som det är i Norge idag, så kommer bara en tredjedel av alla fordon på vägarna i Sverige att vara laddbara 2030. I EU är det prognosen ännu sämre, bara 10 procent. Internationella Energiorganet menar att det kommer att ta till 2040 innan elektrifieringen bidrar mer än biodrivmedel till minskad klimatpåverkan i transportsektorn.

Därför behöver vi satsa både på elektrifiering och på biodrivmedel. Och därför riskerar Taxonomin, om den tar bort investeringsviljan i biodrivmedel eller fordon med låga utsläpp, att slå undan benen på den svenska omställningen av transportsektorn.

EU-kommissionen har en plan för våren. De kommer att överbelasta medlemsländerna med nya direktiv, alla reviderade efter att klimatlagen antogs. Så många sidor direktivtext kommer att lägga en enorm press på regeringarna att hinna ta ställning.

Därför är det bra när Anders Ygeman går i koalition med nio andra länder, och visar att vi är starka som aktörer tillsammans.

2030-sekretariatet samverkar mycket nära med ett stort antal aktörer i Sverige och i andra länder i Europa. När så mycket skall ändras ökar även möjligheten att påverka. Vi är på bollen!

Här kan ni se våra kommentarer i sin helhet:

Comments on the Taxonomy and its impact on the decarbonization of the transport sector

 

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet