Förslaget att ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen ännu en överdriven EU anpassning från svenska regeringen. Dags att Sverige formar sin egen klimatpolitik.

I ett remiss yttrande kritiserar 2030-sekretariatet Infrastrukturdepartementets planer på ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen när EUs regler för miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster införs. Sverige och övriga medlemsländer har åtagit sig att införa EUs direktiv i medlemslandets rättsystem, och nu skall det så kallade Clean Vehicle Directive införas.

Detta direktiv fokuseras nu helt på offentlig upphandling, vilket 2030-sekretariatet stöttar. Den offentliga upphandlingen är en viktig signal, och i många fall så stor att den är direkt marknadspåverkande.

2030-sekretariatet kritiserar främst två områden i förslaget till införande, där länder har en frihet att göra vissa anpassningar, inte minst ha tuffare krav.

  • Flera gånger har svenska regeringen övertolkat det man tror EU vill ha, ofta till nackdel för den svenska miljöutvecklingen . Det hände med skatten på solel 2016, och höll på att hända kring märkningen av drivmedel. 2030-sekretariatet tog, tillsammans med bland annat Gröna Bilister, kontakt med EU-kommissionen och deras förtydligande gjorde att svenska regeringen kunde behålla den svenskare tolkningen för solel eller märkningen på drivmedelspumpar.
  • Det andra är att Sverige bör tydliggöra att de svenska klimatmålen för transportsektorn är så mycket tuffare än EU, och därmed måste vi har möjlighet att sätta anpassade mål. Infrastrukturdepartementet missar dock att ta hänsyn till att Sverige har klimatmål för transportsektorn som är 3,5 gånger högre än EUs, och att Sverige ligger betydligt längre fram är EU när det gäller laddbara fordon. I Sverige är laddbara fordon 40 procent av nybilsförsäljningen, i EU 10 procent och biodrivmedel där Sverige ligger längst fram i Europa med över 30 procent biodrivmedel på marknaden mot EUs genomsnitt på under 10 procent. Vi spelar i olika divisioner.

Den svenska miljöfordonsdefinitionen har funnits sedan 2005, och blev tidigt en viktig del i den svenska klimatdebatten. Benämningen miljöfordon blev synonymt med ett fordon som var bättre ur klimatsynpunkt, och kraven har skärpts löpande. Förra året kopplades miljöfordonsdefinitionen samman med bonusförordningen. Sverige är tillsammans med Frankrike det enda land som använder bonus-malus, men flera länder diskuterar detta, inklusive Tyskland eftersom det har varit ett så viktigt styrmedel.

EU lanserar i sommar Fit for 55, ett omfattande paket av reviderade direktiv som anpassar EUs styrmedel efter den kraftigt skärpta miljömålen. Vi är alltså inne i en tid där det finns stort utrymme för anpassningar till mer ambitiösa klimatkrav, och möjligheterna för nationella anpassningar verkar öka.

2030-sekretariatets hela remissvar finns här 2030-sekretariatet remissvar CVD Dnr I2021 00867

 

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet