Flera veckor sent skickade Sverige in förslaget till grön återställning efter pandemin. Sverige bygger återställningsplanen på flera år gamla initiativ, och på luddiga formuleringar som ”skydd av värdefull natur”. Här finns inget nytänkande som leder till innovation, industriell utveckling eller som ens tar tag i de positiva förändringar som pandemin har medfört.

EU delar ut flera hundra miljarder euro till medlemsländerna i den så kallade återställningsfonden. 37 procent av dessa pengar skall gå till gröna investeringar, och EU skriver uttryckligt att pengarna inte skall användas till pågående projekt.

Sverige lyfter då in flera år gamla projekt som bonus-malus för fordon (2018), reduktionsplikt för drivmedel (2018), Klimatklivet från för positiva klimatprojekt (2015) och Industriklivet (2018) för stora industriella satsningar. Bra satsningar, men inget som accelererar klimatarbetet, eller som skapar återställning efter pandemin.

Två av dem, bonus-malus och Reduktionsplikten, är dessutom konstruerade så att det är bilköparna och drivmedelsindustrin som finansierar satsningarna. I slutändan oss konsumenter.

EU sätter stort hopp till återställningsfonden. Den skall skapa en grön revolution i Europa, men kraftiga industriella satsningar och innovativ miljöteknik. Att då lyfta in flera år gamla projekt är ett slag i ansiktet på arkitekten bakom Green Deal, EU kommissionären Frans Timmermans.

Vi borde istället satsa på att stötta den innovativa industrin, bygga på lärdomar från pandemin genom ökad digitalisering, och stötta satsningar som tillkommer till det existerande klimatarbetet.

I den förordning som antogs den 11e februari, som styr urvalet av åtgärder, står det i artikel 5:

Support from the Facility shall not, unless in duly justified cases, substitute recurring national budgetary expenditure and shall respect the principle of additionality of Union funding as referred to in Article 9.

Det tolkar vi som att återkommande åtgärder inte skall finansieras.

Sverige snyltar på EU:s återställningsfond utan att vara med i gemensamma europeiska satsningar på ett innovativt klimatarbete. Det gynnar inte Sveriges klimatprofil, och går tvärs emot vad som skulle behövts under 2020-talet.

Återställningsplanen finns här.

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet