Nu kommer EUs klimatpaket Fit for 55. 2030-sekretariatet bjuder in till ett studiosamtal på teams, och beskriver vad vi har att vänta. Kommissionen lär presentera det omfattande paketet omkring 1200 den 14e juli.

Den 14e juli är det dags för EU:s klimatpaket Fit for 55. 2030-sekretariatet följer nyheterna, och ordnar en Studio Fit for 55 klockan 1430 i en dryg halvtimme. Som gäster har vi två svenska parlamentariker, och flera tongivande personer från det svenska näringslivet. Länken ser ni här: Klicka här för att delta i mötet.

1430 Välkomna till Studio Fit for 55. Jakob ger en bakgrund, en uppdatering, förklarar varför detta är viktigt för oss. 

1435 vi välkomnar våra MEP Emma Wiesner (RENEW) och Jytte Guteland (S&D).

1445 ca bjuder vi in Johan G Andersson, Drivkraft Sverige och Gustav Melin, Svebio och Ola Hansén, WWF. Vad tycker ni om paketet?

1455 ca enskilda företag:

Mattias Goldmann, SWECO

Magdalena Strejffert, Neste

Ylwa Alvarsdotter, SEKAB

Lars Lind, Adesso Bioproducts

Därefter diskuterar de som vill fritt. Frågestund, jämförande analyser. 

Här hittar ni oss (Teams) den 14e: Klicka här för att delta i mötet.

Nu råder lugnet innan stormen. Men det blir hektiskt, det är många direktiv det handlar om, den största klimatrevideringen i EUs historia:

  • Revision of the EU Emission Trading System (EU ETS), including revision of the EU ETS Directive concerning aviation, maritime and CORSIA
  • Revision of the Regulation on the inclusion of greenhouse gas emissions and removals from land use, land use change and forestry (LULUCF)
  • Effort Sharing Regulation
  • Amendment of the Renewable Energy Directive to implement the ambition of the new 2030 climate target
  • Amendment of the Energy Efficiency Directive to implement the ambition of the new 2030 climate target
  • ReFuelEU Aviation – sustainable aviation fuels
  • FuelEU Maritime – green European maritime space
  • Revision of the Directive on the deployment of alternative fuels infrastructure
  • Amendment of the Regulation setting CO2 emission standards for cars and vans
  • Carbon Border Adjustment Mechanism
  • Revision of the Energy Tax Directive

Dessa reviderade direktiv skall införas i medlemsländernas rättssystem 18 månader efter att de antas. Det som presenteras i Bryssel den 14e får alltså en direkt påverkan på om medlemsländerna kan klara miljömålen. Särskilt utmanande blir det för Sverige som har EUs tuffaste klimatmål för transportsektorn.

Men först rejäla diskussioner i EU-parlamentet, parallellt med dialoger mellan regeringarna. Sedan möts dessa parter i en trepartskompromiss so leder till det slutgiltiga versionen av kommissionens förslag. Så än finns de chans att påverka.

 

Vart blåser förändringsvindarna?

Elektrifiering är fortfarande den lösning som kommissionen sätter högst, med ett mål om inga utsläpp till 2050. Men Kommissionen börjar dels inse att utvecklingen behöver gå snabbare och att det finns sektorer där som är svåra att elektrifiera, som flyget och sjöfarten. Därför finns vissa tendenser till en ”svenskare” syn på klimatomställningen. Vi listar fem viktiga områden som är värda att bevaka.

  • Fokus på klimatnytta

EU kommissionen har haft olika sätt att bedöma alternativa drivmedel genom åren. Idag finns en lång rad specialkrav på drivmedel beroende på hur de tillverkas, eller vilken råvara som används. Grödebaserade biodrivmedel behandlas speciellt hårt. Kommissionen börjar nu hitta en gemensam nämnare genom att se till potentialen för växthusgasreduktion ur ett livscykelperspektiv. Vi är ännu inte där, det finns flera allvarliga brister som måste rättas till direkt, men diskussionen har börjat föras.

  • Gemensamma krav på fordon och drivmedel

Sedan 2013 har det ställts koldioxidkrav på nya fordon. Maxgränsen justeras nedåt, och de bilföretag som inte klarar detta får betala dryga böter. Slå samman dessa krav så att biodrivmedlens klimatnytta tillsammans med fordonets effektivitet blir avgörande? Eller låt respektive sektor dra nytta av om ett fordon kan köras på biodrivmedel, och om detta kan verifieras.

I FuelEU Maritime föreslås till exempel att all energi för framdrift skall mätas Well-to-Wake, alltså hela livscykeln inklusive fartygets effektivitet. Motsvarande för landtransporter heter Well-to-Wheels.

  • Mångfald av lösningar behövs

Kommissionen förslår 20-26 procent minskade utsläpp av koldioxid i transportsektorn till 2030. Långt från det svenska målet på 70 procent. Kraven behöver skärpas, och för det krävs en mångfald av lösningar. Även med en stark satsning på elektrifiering kommer bara 10% av fordonen att vara elektrifierade år 2030. Då finns det 250 miljoner fordon med förbränningsmotorer på vägarna, som behöver biodrivmedel för att kunna minska sin klimatpåverkan.

  • Nya biodrivmedel skapar moderna krav

Det är dags att lära sig nya namn på icke fossila drivmedel. Elektrobränslen kallas Renewable Fuels of Non Biological Origin (RFNBO) och skapas av en blandning av överskott på el och vätgas samt en kolkälla som kan vara utsläpp. Kommissionen tror mycket starkt på RFNBO, och för att bedöma vad som är godtagbart ur klimatsynpunkt ställer man upp enkla krav

  • Klimatnyttan skall vara minst 70%
  • Elen skall tas från ett överskott och vara förnybar
  • Man skapar incitament som kvoter för dessa nyare, och därmed dyrare, drivmedel

Det är bra att kommissionen sätter upp teknikneutrala krav, så skulle man gjort med biodrivmedel från början. Det som är viktigt är att kraven på äldre och nya drivmedel med låga emissioner får samma krav. Nedan beskriver vi hur även elen har emissioner sett ur livscykeln. Det finns dock även tendenser att kommissionen minskar tillgängliga råvaror för hållbara biodrivmedel. Här måste vi aktivt visa att hållbarhet är möjligt även i dessa fall.

  • Krav även på elen

Det kan låta märkligt för oss i Sverige, men kommissionen ställde på länge inga krav på hur elen för elbilar skulle produceras. Vi vet idag att elen i Polen är upp till 20 gånger sämre än klimatsynpunkt än i Sverige och EU-mixen har utsläpp sju gånger Sveriges.

Nu kommer krav på elproduktionen för både elfordon och elektrobränslen. Dessutom krav på smarta laddare, att de skall vara förberedda för tvåvägsladdning, och att batterierna skall ha en indikator på hur snabbt de åldras.

 

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet