VÅRBUDGETEN 2020 PRÄGLAS NATURLIGTVIS AV CORONAKRISEN. INTE MINDRE ÄN FEM EXTRA ÄNDRINGSBUDGETAR HAR LAGTS FRAM SEDAN UTBROTTET, OCH NU LANDAR ALLT I EN BUDGET DÄR SVERIGE SATSAR 100-200 MILJARDER KRONOR PÅ DEN AKUTA KRISEN. KLIMATARBETET BLIR INTE MINDRE VIKTIGT I CORONAKRISENS SKUGGA.

Det är bra att Sverige reagerar, och vi samarbetar kring Coronakrisen på ett sätt som inspirerar. Vårt agerande visar styrkan i det svenska samhället när vi kombinerar en transparent kommunikation, tydliga riktlinjer och en gemensam krismedvetenhet.

Klimatfrågan är även den en påtaglig och pågående kris. WHO menar att den kommer kräva 250 000 människoliv varje år, främst de äldsta och de yngsta, och flera hundra miljoner människor är direkt påverkade. En Coronakris om året.

Med all respekt för att vårbudgeten endast ger riktlinjer inför höstbudgeten, och av naturliga skäl inte alls är lika omfattande, vad finns nu med i vårbudgeten kring klimatomställningen, och vad skulle vi velat se?

Bilen, dvs fordon, järnväg, fartyg och flyg; 

Det finns inget betydande i budgeten kring dessa frågor.

Inget om breddad ekobonus till flera transportslag, överflyttning till fartyg, järnvägssatsningar eller konverteringsstöd. Inget om miljösatsningar på flyget när det nu kommer igång efter Coronakrisen.

Men arbete pågår inom ramen för Januariavtalet. Vi väntar med spänning på hur bonus-malus kommer att revideras. I årets kontrollstation skall systemet ses över. Det finns ett starkt stöd för bonus-malus i samhället, och en god samsyn i vad som behöver justeras.

En märklig post är att järnvägen får nära en miljard till, men inte för att reparera banor eller byta ut signalsystem det står: “Trafikverket har för perioden januari 2018 t.o.m. juni 2019 en betydande upplupen skatteskuld för förbrukning av el inom järnvägssektorn. Anslaget bör därför ökas med 954 000 000 kronor”. Att det är skatt på energi borde man väl vetat?

Bränslet; 

Förlängt stöd till biogasstöd på 120 miljoner finns med i budgeten. Bra, regeringen har nyligen begärt ett tioårigt skatteundantag för biogasen – vilket EU lär bevilja. Detta ger biogasen en långsiktighet den saknat. En modell regeringen borde använda för andra biodrivmedel.

Annars står det inget om biodrivmedel i vårbudgeten. Arbete pågår med den viktiga reduktionspliktens utformning under 2020-talet, och lär återkomma i höstbudgeten.

Biodrivmedel är ett viktigt område för Sverige, vi har kanske bäst förutsättningar i Europa att stiga fram som en föregångare. Vi behöver dels påverka EUs inriktning, men vi behöver framför allt gynna investeringar på hemmaplan. När regeringen ger stöd till investeringar i ett läge där ekonomin tvingats bromsa, bör den göra som det Internationella Energiorganet (IEA) skriver:

Large-scale investment to boost the development, deployment and integration of clean energy technologies – such as solarwindhydrogenbatteries and carbon capture (CCUS) – should be a central part of governments’ plans because it will bring the twin benefits of stimulating economies and accelerating clean energy transitions. The progress this will achieve in transforming countries’ energy infrastructure won’t be temporary – it can make a lasting difference to our future.

Var är de klimatinriktade stöden till den svenska biodrivmedelsindustrin? Ser vi dessa först i höstbudgeten? Orden biodrivmedel och bioenergi finns inte ens med i vårbudgeten.

Beteendet; 

Stöd till solceller höjs med 200 miljoner, vilket ger 100 miljoner extra att söka 2021 och 2022.

I prognosen för 2022 verkar dock Klimatklivet minska, men det är för tidigt att sia om framtiden för det viktiga Klimatklivet.

Men var är satsningarna på digitalisering i Coronakrisens skugga, var finns viljan att bygga vidare på ett samhälle som tvingats till betydande mobilitetsförändringar. Mycket går tillbaka till som det var tidigare, men alls inte allt. Tvärtom har vi en möjlighet att fortsätta med de digitala möten vi nu tvingats hålla.

Vårbudgeten är en viktig indikator på inriktningen för Sverige. Oavsett vilket läge Sverige befinner sig i måste vi behålla ett fokus på en långsiktig och hållbar utveckling. Detta saknas i årets vårbudget.

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet