När EU kräver att mer än 50 procent av återställningsfonden efter pandemin skall läggas på gröna investeringar och på digitaliseringen, landar svenska regeringen i en satsning på några få procent av årets anslag. Det är passivt.

Klimatet väger lätt i budgeten, endast 1,8 procent av årets anslag fördelas på ett 50 tal åtgärder. 2030-sekretariatet ser några ljusglimtar, men saknar kraftfulla satsningar och ett fokus på beteendet. Med digitaliseringens genomslag borde detta vara en självklarhet.

Större delen av de 22 miljarder som satsas på klimatet består dessutom av pengar som EU betalar ut ur återställningsfonden. Sveriges nettosatsning är nio miljarder kronor.

– I år borde regeringen komma med en budget som förstärker omställningen. Vi lämnar pandemin, har vant oss vid digitala möten, men vi ser få satsningar som syftar till att stärka ett förändrat beteende, kommenterar Jakob Lagercrantz, VD på 2030-sekretariatet. Var finns nytänkandet?

Regeringen föreslår en snabbare tillståndsprocesser för bland annat laddinfrastruktur. Mycket bra, men hur stor skillnad kan omkring 40 miljoner till Energimarknadsinspektionen göra?

Justeringen av bonus-malus är väl anpassad efter utvecklingen, med en bonus som minskar i takt med att elfordonen blir billigare. Fortfarande saknas dock en koppling till fordonens verkliga utsläpp, så att även biodrivmedelsfordon ges stöd.

2030-sekretariatet lyfter några delar av budgeten:

 

  • Regeringen föreslår en snabbare tillståndsprocesser för bland annat laddinfrastruktur. Mycket bra, men hur stor skillnad kan omkring 40 miljoner till Energimarknadsinspektionen göra?
  • Justeringen av bonus-malus är väl anpassad efter utvecklingen, med en bonus som minskar i takt med att elfordonen blir billigare. Fortfarande saknas dock en koppling till fordonens verkliga utsläpp, så att även biodrivmedelsfordon ges stöd.
  • Den utökade klimatpremien till miljölastbilar (som drivs av el, biogas och bioetanol) är både efterlängtad och viktig för enskilda åkerier. Fortsatt klimatbonus för överflyttning av transporter likaså viktigt.
  • Biogasen får närmare två miljarder. Bra, men fortfarande väntar vi på den långsiktiga strategin för biogas.
  • Bra med satsning på miljöanpassning av offentlig upphandling, men detta borde inte behövas 2021? Vi har haft miljömärkning sedan 1988, miljökrav på myndigheters krav på miljöfordon har funnits sedan 2005, och har en förstärkt lag om offentlig upphandling.
  • Pandemin har ökat arbetspendlingen med cykeln, en beteende förändring som regeringen vill stötta med medel för utbyggnad av cykelvägar och pengar till cykelförmån. Denna beteendeförändring behöver synas även i TRVs nationella infrastrukturplan!
  • Kollektivtrafiken kompenseras för pandemins effekter men budgeten andas ingen satsning för att öka konkurrenskraften och attrahera fler att åka kollektivt och multimodalt.

– Det vi saknar är bristen på visioner, exempelvis att bygga vidare på den digitala revolution vi sett det senaste året, kommenterar Maria Stenström, mobilitetsansvarig på 2030-sekretariatet. Här finns troligtvis de största vinsterna både för miljön och oss medborgare.

2030-sekretariatet saknar satsningar på kollektivtrafiken och digitaliseringen i kölvattnet av pandemin. Detta skulle vara en chans för Sverige att befästa förändrat beteende genom proaktiva satsningar, detta är kanske den mest kostnadseffektiva klimatsatsningen som idag kan göras.

Detta ligger i linje med EUs landspecifika rekommendationer till Sverige i juni 2021:

Prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, särskilt investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen.

EU:s återställningsfond på 338 miljarder Euro skall fördelas minst 37 procent på gröna investeringar, och 20 procent på digitalisering. Den största marknaden i EU, Tyskland, har beslutat lägga 90 procent av återställningen på klimat och digitalisering.

MARIA STENSTRÖM
2030-sekretariatet