Basprognoser som slår fel, ensidigt fokus på el och biobränslen, en bristande insikt om infrastrukturens roll för klimatmålen och en alltför svag tilltro till effektiva transporter. Så kan man sammanfatta den kritik som en rad myndigheter formulerar i sina remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag för hur underhåll och nyinvesteringar i vägar och järnvägar ska fördelas de kommande tolv åren.

Underlaget ska användas för den kommande infrastrukturpropositionen på drygt 700 miljarder kronor, som regeringen ska presentera i början av april. Som en hjälp till regeringen, har vi sammanfattat den omfattande kritik mot inriktningsunderlaget som levererats från olika myndigheter, såväl lokala, regionala som nationella.

Varför denna sammanställning? Sedan lång tid tillbaka, och i många olika sammanhang, diskuteras brister i det system för planering av infrastrukturen som Sverige tillämpar idag. Inte minst visar det sig ofta komma på kollisionskurs med ambitioner och mål inom klimatpolitiken. Inför detta inriktningsunderlag var nyfikenheten stor på om man skulle slå in på en ny väg och bättre än tidigare söka lösningar som klarar klimatmålen – inte minst eftersom det ingick i regeringens direktiv för uppdraget.

Sedan inriktningsunderlaget publicerades i oktober 2020 har det mött kritik från många håll, där olika aktörer ifrågasatt såväl premisserna bakom olika ställningstaganden som systemet för prioriteringar och fördelning av resurser. ”De många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik” skriver till exempel Klimatkommunerna i sitt remissvar.

Vi fann det därför relevant att fånga upp och systematisera denna kritik via de formella remissvar som nu lämnats. Vi har därmed inte läst alla de cirka 200 remissvaren och vi har heller inte tagit med de många andra åsikter som uttryckts av till exempel intresse- och branschorganisationer samt regionala företrädare. I rättvisans namn ska också sägas att även de remissvar som innehåller stora mängder kritik också ger Trafikverket rätt i en lång rad andra frågor. Det gäller inte minst underlagets huvudbudskap om att prioritera underhållet av befintlig infrastruktur framför nysatsningar.

De vanligaste kritiska synpunkterna från både länsstyrelserna, Trafikverkets myndighetskollegor och andra nyckelinstanser i sammanhanget, som vi utvecklar i vår sammanställning, kan likväl sammanfattas under ett antal rubriker:

  • Trafikverket negligerar möjligheten till mer effektiva transporter
  • Trafikverket tar inte tillvara på sin roll i samhällsplaneringen
  • Trafikverkets basprognoser är tvivelaktiga och leder till prognosstyrning
  • Ensidigt fokus på el och biobränslen missar effektivare sätt att nå klimatmålen 
  • Inriktningsunderlaget motsvarar inte regeringens direktiv
  • Inriktningsunderlaget bryter mot det klimatpolitiska ramverket

 

Läs hela sammanställningen och vår analys här.

Ta del av Ekots fyra inslag här:

 

Kontakt

Fredrik Holm, miljödebattör och författare till boken ”Vänd pyramiden – planera för hållbar mobilitet”, info@fredrikholm.nu, 073-330 81 58

Anna Lindén, ansvarig för mobilitetsfrågor, 2030-sekretariatet, anna.linden@2030sekretariatet.se, 070-753 62 74

ANNA LINDÉN
2030-sekretariatet