I denna prognos skiljer sig 2030-sekretariatet något från andra prognosmakare. Även med en stark andel av laddbara fordon kommer de bara att utgöra en tredjedel av fordonsflottan 2030, vilket innebär ett fortsatt stort behov av biodrivmedel, och en dominans av bilar med förbränningsmotorer.

 

Prognosen finner ni genom att klicka Prognos bilparken 2030, 2030-sekretariatet januari 2020. Den kommer då som hämtad fil

HUR KOMMER DEN SVENSKA FORDONSPARKEN ATT UTVECKLAS FÖR ATT KLARA MÅLET MED 70 PROCENT MINSKADE KOLDIOXIDUTSLÄPP JÄMFÖRT MED 2010 ÅRS NIVÅ? HUR KOMMER SAMMANSÄTTNINGEN AV BILPARKEN ATT ÄNDRAS UNDER DE KOMMANDE TIO ÅREN, OCH VILKA DRIVMEDEL KOMMER ATT VARA AKTUELLA? I PROGNOSEN NEDAN HAR VI SEPARERAT LÄTTA FORDON OCH TUNGA FORDON. UTVECKLINGEN KOMMER ATT SE OLIKA UT FÖR DESSA FORDONSGRUPPER

 

Vi antar att EUs direktiv (som Förnybartdirektivet) inte kommer att begränsa den mer ambitiösa svenska utvecklingen. Idag diskuteras framtiden för rena biodrivmedel – huruvida de kommer att kunna vara skattebefriade även i framtiden. Skulle EU begränsa denna möjlighet får Sverige svårare att nå målet.

I analysen utgår vi från att reduktionsplikten utvecklas som föreslagen av Energimyndigheten i juni 2019. Regeringen har ännu inte tagit beslut om reduktionsplik- tens utveckling. Vi diskuterar inte utvecklingen av transportarbetet i Sverige eftersom prognosen fokuserar på fördelning av fordon. Men för att klara omställningen av transportsektorn måste vi effektivisera transportsektorn och föra över gods till sjöfart och järnväg och begränsa användningen av bilar, främst i större städer. Detta sker inte tillräckligt idag, men är underlag för en annan analys.

Vår analys skiljer sig från många andra i att vi anger en lägre andel för eldrivna fordon. Detta betyder inte att vi tvekar på eldriftens viktiga roll i omställningen, men infasningen tar tid eftersom det bara är en andel av ett begränsat antal nya fordon varje år som är laddbara.

Tvärtom, vi sätter tilltro till den mångfald av drivmedel vi ser på marknaden idag, och menar att alla behövs för att klara 2030 målet.

Utsläppen från transportsektorn i Sverige står för omkring 40% av de inhemska utsläppen. Fordonstrafiken med lätta fordon står för största delen, 10 miljoner CO2eq, och lastbilar och bussar står för omkring 4 miljoner ton CO2eq (Trafikverket 2019). Totalt från vägtransporterna var utsläppen 15,45 miljoner ton CO2eq.

I EU har transporternas utsläpp ökat de senaste fyra åren och står nu för 27% av EUs totala utsläpp av CO2.

Det finns tre faktorer som avgör om Sverige kan klara klimatmålen för transportsektorn till 2030.

• Det ena är tillgången på hållbara rena biodrivmedel. Här måste Sverige och EU bidra till att produktionen ökar kraftigt. Idag ser vi globalt små investeringar i biodrivmedel med några undantag.

• Det andra är synen på biodrivmedel i EU och hur det påverkar lagstiftningen.

• Det tredje är teknikutvecklingen, och hur upphand- lingen styr med tydliga krav på låga emissioner från den egna bilflottan.

JAKOB LAGERCRANTZ
2030-sekretariatet